Helt. Jävla. Slut.
Det verkar som att det börjat gå något virus nu som startar med halsont. Och gissa vad jag haft de senaste tre dagarna, även om det vart väldigt lite. Halsont. Kul, säkert bli sjuk på en gång.
Det har jag inte tid och inte råd med. Inte vågar jag träna heller ifall det skulle bryta ut på riktigt. Och jag är sjukt trött när jag kommer hem, okej? faktum är ju att tiden går väldigt fort när man jobbar. Snart har hela veckan gått.
Fick en trevlig nyhet när jag steg innanför dörren. Det blev lite lön idag för de dagar jag jobbat nu i augusti eftersom att jag har månadslön denna gång och inte timanställd. Nice. Det ska jag fira med hämtmat för jag är jävligt trött och lat.
Positiva jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaag.

Aja, snygg är jag i alla fall.... höhö

På lite mer än en vecka har jag fått två nya prenumeranter. Till den här tråkiga bloggen. haha. Blogg-humöret är i botten som ni kanske märker, har inget roligt att skriva, bloggen är ungefär som mitt humör helt enkelt. Tomt, tråkigt osv..

Idag stängde jag på jobbet för första gången i alla fall, det gick bra eftersom jag hade sällskap för att lära mig, så det stora testet kommer egentligen nästa tisdag. Dagarna flyter på vilket jag tycker är väldigt skönt. Imorgo blir det upp tidigt, tidigt men det är min tidiga dag så får se om jag orkar göra nåt speciellt eller så. Idag och igår var jag nämligen helt slut och har parkerat mig i soffan.
Hoppas att sommaren hälsar på lite lite till innan det blir completly depp!

Eftersom jag själv inte är muslim och Yakup inte är här eller jag där, så är ju dock detta inget jag firar. Men jag tänker på mina vänner i Türkiye och turkafruarna.
Nån gång ska jag vara i turkiet under Bayram dock, det har jag ju längtat efter sen 2009!
Hoppas ni har det mysigt allesammans!

Sådär då..
Om mindre än två veckor nu så blir jag sambo igen. Trevligt.
Hoppas att livet ordnar upp sig ordentligt, att vi kan reda ut vissa saker och lägga denna förbannade, förhäxade sommaren bakom oss. Tack.

(Jag har vart en snäll tjej faktiskt, Karma!)

Har för en stund sen avslutat ett samtal med min fina fru Canpolat. Fint att veta att det finns någon där som man kan berätta det man känner djupast i sig just nu. En sann vän.
Började sakna henne så mycket nu. Snart är hon i Sverige igen och kanske att man kan få sig en liten träff med henne! Hoppas!♥

Veckan börjar lida mot sitt slut.. Jag har jobbat en heltidsvecka of many to come. Den har gått fort och förhållandevis smärtfritt, har vart svårt att gå upp tidigt dock. Igår hade jag stora problem med att somna och vaknade några gånger. Blä.. Men ikväll ska det bli så skönt att sova och inte behöva vakna av en klocka imorgon!
Det är ganska soft att jobba på dagis egentligen. Man äter 2,3 gånger om dagen (beroende på när man börjar) som tar ca 45 minuter, detta är alltså ca 2 timmar av arbetsdagen, sen har man ju lite rast och man kan pyssla, leka eller stå ute i den friska luften. Fantastiskt!
Idag gick vi ut i skogen och plockade lingon på förmiddagen och då promenerade ingen mindre än Lars Ohly förbi ute i skogen. Se där.

Some people are not fit to be in your life forever, even though it may appear like that in the beginning

Hellu. Imorse började jag halv ått och jobbade till kvart över tre. Heeeelt okej. Vi har vart på en liten utflykt och sen ute och lekt på eftermiddagen.
När jag kom hem blev det ett snabbt litet städryck men sen tvingade jag iväg mitt ass till gymmet. Kände att det var then or never för dagen. Sätter man sig ner är det kört. Efter jobbet fick jag gå direkt och handla. Gäller att hålla igång.

Igår fick jag some good news. Hoppas det blir försäkring på det snart!! wiee.
Nu blir det mys resten av kvällen med fruktsallad och Pretty little liars helt enkelt!

Toodi. Kom för en stund sen hem från jobbet. Var en riktig långdag idag, 8-18.30 eftersom vi hade en tre timmar lång kurs om att ge hjärt/lungräddning, första hjälpen osv. På barn aa från födsel i stort sätt till 10 år. Väldigt intressant och jag hoppas att jag aldrig kopmmer behöva använda dessa kunskaper, men såklart väldigt väldigt bra att kunna! Hon var så bra så jag köpte mig en första hjälpen-"låda". Kan va bra att ha känner jag.
Annars känner jag mig ganska sänkt och värre lär det vara innan veckan är slut för det blir mest tidiga morgonar nu! Men det känns fantastiskt att vara igång inte bara sitta hemma och kolla på film.

Och också... En månad sen jag kom hem till svealandet. Känns som eeeeeevigheter sen. blöööö. Saknar verkligen Yakup nu.

Kanske ska berätta om en del saker som händer just nu..
Imorgon börjar jag jobba och det som var tänkt som ett litet jobb fram till skolan börjar (En vecka senare) blev till ett jobb hela terminen, vilket betyder att det inte blir nån skola för mig denna termin.
Jag har en massa saker jag måste fundera på, så hoppas jag blir nå klokare när denna tjänst tar slut vid jul.
Det ska bli kul och jag ser fram emot det och att tjäna pengar istället för bli skuldsatt.
Så vi får se vad som händer.

Life is changeable

2 år och 10 månader, nästan 3 år. Det är en lång tid. Även om man inte vart tillsammans fysiskt under hela den tiden är det en väldigt lång tid.
Minnen finns samlade överallt. - På en hårddisk, en bild i mobilen, i en låda med gamla saker man inte riktigt vill slänga i en bokhylla etc. Framförallt finns en längtan efter dessa tre år inom sig att snart, snart behöver det inte gapa av den där fysiska tomheten längre. En längtan att inte behöva oroa sig för att det  är sista natten man somnar, två varma kroppar tätt intill för en längre tid.
En del kommer aldrig till den punkten, att det gått tre år och man fortfarande känner en rivande längtan och en så stark kärlek för någon att man bokstavligt talat inte vet vad man ska göra. Mycket har förstörts på vägen, det har det. Men jag kan lova dyrt och heligt att jag kommer aldrig hitta någon att älska, så som jag älskar dig.

Aşk

I LOVE YAKUP ÖZTÜRK

Jag blir arg på mig själv. När ska jag sluta tänka på vad andra kommer tänka eller tycka om mig och de val jag gör?
Jag har insett en sak den här sommaren. Det är så lätt att döma människor, eller ha åsikter om vad folk borde/inte borde göra om en viss situation uppstår. Jag har hamnat i situationer det här året som jag inte befunnit mig i innan och det är inte alltid lätt att handla på det sätt man tänkt innan att man skulle göra om situationen skulle uppstå.
Jag hoppas på att de sista månaderna på detta år kan bli bättre än mitten av året.

Don't judge me, I'm only human - like you!

Jiseeeeeeeeeeeees.
Att det alltid ska dyka upp så oväntade saker här i livet. Jag fick ett erbjudande som jag inte riktigt kan stå emot känner jag. Eller!?!?! Beslutsångest på hög nivå.
Kanske ska börja med att resa mig ur sängen idag, gå ut andas lite frisk luft och sen kommer det till mig, hoppas jag!
woooooooa whatever. Imorgon har jag lite trevligheter inplanerat, det ser jag verkligen fram emot!

Jag tappade min aptit i Alanya och den har inte riktigt infunnit sig igen. Vilket jag tycker är ganska bra i och för sig för jag äter nu endast tills jag blir mätt och lassar inte på för att det är så gott.
Dessutom gick jag upp ur sängen idag och pallrade mig till gymmet och sprang den där halvmilen igen. Vilken energi, trodde aldrig det skulle sitta nu tredje gången efter min låååånga paus. Men ack så skönt, känner hur det riktigt spänner i vaderna nu. Man ska tydligen vara arg och ledsen, då går det.
Jag är för övrigt riktigt jävla trött på att känna såhär nu, för jag sitter fast och kommer ingenstans.

Önskar jag kunde radera människor ur minnet. Sorgligt men sant.

Då var vi inne på ny vecka, denna vecka är sista lediga veckan för mig denna sommar.
Nästa måndag tar jag mig nämligen an 1 veckas jobb före skolstarten. Det ska bli skönt det.
Vädret idag är piss och jag har inga planer så det blir nog ligga i sängen och kolla på film. Ska föresöka dra mig upp och träna!

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAOWA. Så jävla arg, irriterad, ledsen blä.
Men ingen idé att fråga okej. Kommer inte svara i alla fall.
Men allt kan dra åt helvete. Med detta ävla liv.


Tacka vet jag fina vänner som finns. Som till exempel Jossan&Malin♥ Tack för idag, tack för att ni är mina vänner och finns i mitt liv.

De senaste tre filmerna jag har sett har innehållit denna man:

(Bild: http://imdb.com)

Undrar vad det ska betyda då? tss.. Han är heeeelt okej att vila ögonen på

Jag har funderat lite till. Ingenting angående bloggen nu utan över huvud taget.
De människorna som säger att man alltid ska välja vänner före kärleken. De ljuger. Eller så har de aldrig vart riktigt kär eller nåt sånt. För jag växte i alla fall upp med "killar kommer och går men vänner består". Det behöver inte vara sant. Jag vet, för jag lyckas alltid välja folk som mina bästa vänner som bara gör en riktigt besviken och det gör satans ont.

Good lord att jag har den familj jag har, utan dem vet jag inte vad det hade vart av mig idag, för ibland känns allt riktigt jävla meningslöst.

Jag vet inte varför jag satte lösenord på bloggen. Jag börjar fundera bara, vem som läser och folk lägger sig i livet. Trots att jag knappt skriver nåt längre. Det känns tråkigt.
Så jag vet inte vad jag ska göra. Känns som att jag vill börja om från början, skriva ut det jag skrivit under dessa nästan fyra år och sen radera allt. Vi får se.
Men jag kanske sätter lösenord på sen i alla fall.

Om du inte kan stå för det du gjort. Gör det inte.

Tack så mycket. Känns väldigt smickrande att du tycker det.
Men jag är fortfarande lite förvånad. Jag vet att det var du som skickade den förra anonyma kommentaren också. Jag undrar fortfarande om du känner mig eller kanske framförallt Y på riktigt? Eftersom du nu verkar veta hur han behandlar mig och inte bryr sig om mig? Jag vill ju bara påpeka att ja, mycket i mitt liv kanske kretsar kring honom, (brukar vara så om man älskar någon), men inte allt.
Tack för din omtanke.

För det är jag värd ♥

Wooow. Ikväll var det jag som begav mig till gymmet. Kände att Nu får det vara nog på stillasittande. Blir så seg och så skjuter man upp det ännu mer. Skulle inte gå först men sen så tog jag mig i kragen och tänkte att nä, nu är det bra! Det tar nog några gånger att komma in i flowet igen efter en sommar utan träning och x antal cigg-paket.
Men skam den som ger sig!

Halkade precis in på Jossans album chalalalalanya 2008. Alltså första gången jag var där. Gud vilka kommentarer till bilderna och vad små vi var ändå. När man var 18 kände man sig som att nu, NU ÄR JAG VUXEN. Men även då bedorg jag mig. Nu känner jag att jag inte är vuxen alls (är väl bara för att man börjar bli det!?). Men jag vet hur det är. Precis alla de där små 18-åriga tjejerna som jag störde mig på denna sommar var jag själv för 3 år sen.  Hihi.

Ev rest. Sista kvällen med alldeles för starka vodka bull. Det är ju lite kärlek.

Sen jag kom hem har jag haft två veckor i familjens tecken och det har vart underbart!
Först var jag ju hemma hos pappa och hans sambo i 8 dagar. Precis vad jag behövde, "semester" efter Alanya som psykade huvudet på mig totalt den här gången.
Sen har jag umgåtts med mammisen lite också, middag och en tripp till IKEA bland annat.
I fredags kom pappa till Stockholm så vi två plus min syster passade på at gå ut och äta och dricka drinkar. Var på Vampire lounge och det var riktigt mysigt och fuck me vilken daquiri jag drack. Dock var vi lite för små egentligen men pappa frågade vakten om vi inte fick gå in med pappa. Hehe så han sa att det fick vi väl då. Skön musik var det också. Vidare till WC för ännu en drink innan vi drog hem och lyssnade på lite musik och lite vin.
Igår åkte vi sen hem till pappas moster och hennes man för lunch och middag.
Man har sparat in på pengar också så det har ju vart kanon.
Jag har ju världens bästa familj♥

Jag har gjort något som jag inte gjort förut. Jag har tagit en ganska obetydelsefull summa för mig och skänkt till läkare utan gränser. Jag klarar helt enkelt inte av att se bilderna av barnen som håller på att svälta ihjäl. Om mina pengar kan hjälpa ett enda barn att få mat så att det överlever så känns det riktigt bra.
Tänk om det vore vi.

Don't. Don't you want me?
You know I can't believe it when I hear that you won't see me
Don't. Don't you want me?
You know I don't believe you when you say that you don't need me

It's much too late to find
When you think you've changed your mind
You'd better change it back or we will both be sorry

Jag är olycklig idag också, som vanligt. Men jag kör på gårdagens. Jag klistrar på det där leendet som de alltid säger att jag saknar och så låtsas jag helt enkelt.

Nu är Glee säsong 2 slut, vad ska jag göra nu då??

Jag kanske borde ge mig ut i solen lite idag, om jag inte vill att hela min brnna ska försvinna och förvandla mig till en snögubbe igen. Känner redan att jag håller på att blekna bort.

2010 i Alanya var ett underbart år, det var det. Vet inte om något kommer kunna slå det. Men jag kan inte sticka under stol med att jag detta år än en gång har funnit några som jag tror kan vara vänner för livet. Även om jag träffade min finska Anna redan förra sommaren i Alanya så hann vi inte få någon direkt relation. Det var inte förrän i vintras när vi åkte till Finland som vi klickade och det rejält. Denna underbara människa. Alltså det är det här som gör mig så rörd. Jag må hata mångt och mycket med Alanya och man vet aldrig vad som händer. Men det har också kommit mycket fint med det hela. Hur skulle jag kunnat hitta en av de finaste vännerna i Finland om det inte vore för Y?

En del säger till mig Du är aldrig glad. Det gör ont som fan att höra såklart. Men jag har tänkt nu, väldigt mycket de senaste dagarna och det är ju tyvärr sant. Jag är aldrig glad. Så nu har jag ett projekt att jobba på hårt, hårt.

Slutligen. Saknar er där nere Karin och Filippa! Jag hoppas på ett återseende inom inte en allltför lång tid!

Nej det här skulle ju bli en bra dag bestämde jag igår. Så nu bestämmer jag att jag är glad!
Börjar dagen med en god frukost och lite Glee

Sedan jag anlände på svensk mark den 23e har jag ännu inte sovit i min egna säng.
Har spenderat över en vecka hemma hos pappa på landet. Det var precis vad jag behövde. Semester efter semestern eller vad man ska säga.
Igår kom jag hem, eller det var synd att säga för jag var hemma några timmar, sen gick jag till mamma och åt och efter det direkt hem till Jossan. Lovisa var där också och det var skönt att se de bägge! Lovisa knatade hem men jag stannade över natten, så vi passade på att se näst sista HP-filmen som hon precis fått på dvd. LOVE IT! Idag glodde vi bara på tv och efter mycket om och men så är jag nu hemkommen efter en liten shoppingtur eftersom det var tmt i mitt kylskåp, så ja alltså bara tråkig shopping.

Nu blir det väl att krypa ner och se på lite Sopranos som jag lånat med mig hem.
'Cause if I should tell the truth. I feel like shit today. Everything just feels so hopeless.