Idag är vi uppe tidigt, snart åker vi nämligen iväg och möter upp våra kära soumifriends! De har åkt över med båten och ska ha ungefär 8 timmar här, med oss! Det gick ju tyvärr rentav åt helvete när de skulle komma hit i februari några dagar, men nu så. Synd att det prickats in på snödagen.... Man har ju inte direkt lust att gå runt i stan hela dagen. Men det ska bli så mysigt att få träffa våra vänner, har inte sett dem sen juli!
Gick på en långpromenad på förmiddagen med min finaste vän. Det var så längesen fast vi bor tio minuter från varandra, gångavstånd. Behövdes en riktig långis för att tömma allt det vi missat sen sist.
Vi går samma utbildning, men hon ligger lite före mig, nu har hon praktik och det lät så spännande. Är så glad att det finns många dörrar att gå igenom efter denna utbildning. (först ska jag klara av den bara, haha)
Jag har nu haft huvudvärk i ungefär tre, fyra veckor. I princip varje dag, kan vara någon dag som det inte vart någon värk.
Jag är ganska säker på att det är spänningshuvudvärk eftersom jag alltid känner att det kommer från axlarna och nacken upp till huvudet.
Jag har lidit av stark huvudvärk/migrän sen i alla fall 7 år ålder,så långt tillbaka kommer jag ihåg. Om man skulle titta i min journal från skolsyrran så kommer jag att ha gått dit regelbundet med sprängande huvudvärk.
"dåliga" ryggar, axlar m.m ligger i släkten så att säga, så får väl förbereda mig på ett liv med återkommande besök hos sjukgymnaster och naprapater, som att man behöver ytterligare en utgiftskälla.
Sjukt jobbigt är det i alla fall. Tär ju som fan på psyket. Vet inte hur många gånger jag känt att jag vill ta en kniv och hugga i nacken för att det känns som att det ska släppa.
Har slarvat med träningen så får väl försöka ta tag i det igen nu och förhoppningsvis blir det bättre!
Peppar peppar har det inte kommit ännu, men trodde jag skulle klara mig igår och då kom det som en explosion på eftermiddagen, så än är ju tyvärr inte dagen över!
Nu är jag världens tröttaste... Har precis läst en hel bok till skolan, måste lämna tillbaka den imorgon. Klapp på axeln till mig nu är det gjort. Nu är jag värd lite Veronica mars!
Det är ju bara så underbart väder ute, fick med mig min andra hälft ut på en liten promenad. Kändes bra efter att ha avslagit tanken på en joggingtur innan den ens kommit. Ikväll blir det middag och mys hos Jennifer och Adem!
Helgen måste sen ägnas åt bokläsning och plugg och en FAKTISK joggingtur. Har av nån konstig anledning blivit fanatiskt besatt av korvstroganof. vågar jag erkänna att jag ätit det fyra dagar den här veckan?
Okej, det var hårt ut 100% från start i denna kurs. Nästan bara heldagar. Vilket gör en extremt trött i huvudet. Det värsta är att det är inlämning av hemtenta den 13e. Samma dag som Y åker hem alltså. Känns ju fint. Det är bara att köra på nu denna veckan. Helt slut så tänkte ta en liten nap medan Y lagar middagen.
Har precis kommit hem efter den obligatoriska söndagsmiddagen hos mamma. Mums och mys.
Det var första gången på flera, flera veckor som Y följde med. Förstår att han tycker dte är lite jobbigt då jag inte tror folk kan föreställa sig hur intensiva jag, mina systrar och mamma är. Haha. Våra munnar går i ett samtidigt om olika ämnen, ingen lyssnar på den andra. Haha inte fullt så illa, men nästan!
Han stack iväg efter en stund för att möta sin vän, det är väl typ fjärde, femte kvällen i rad så jahaja nu sitter man här själv. Ska bädda rent i sängen och lägga mig och kolla på nån film tror jag.
Imorgon är jag ledig också, så vi får se vad som händer. Ska posta några traderapaket i alla fall.
In i dimman blev det kan man säga. Det känner jag av idag kan man säga. Fy fan, inte okej.
Mest konstiga grejerna hände. Stockholm är litet alltså.
Nej det blir nog liggläge idag och inte så mycket fix som jag hade tänkt mig. Men vad gör det. Jag har ju två dagar till då jag kan göra precis vad jag vill!
Äntligen lite relax! Jag och jempan har lämnat turkarna för en kväll all in. Med andra ord, jag låter den här tentan sakta försvinna ur mitt medvetande! Vi ses i dimman
Jag är fri! Eller nu ska man hållas på sträckbänken i tre veckor. Känns helt okej, bara för att det gör det kommer jag väl ha missat! Den här helgen kan jag ta det lugnt och fixa med grejer här hemma med gott samvete! Känns så skönt att ha fått det gjort nu.
Trodde aldrig att jag skulle säga det här, men tiden flyger iväg av att tentaplugga. Mina ögonlock är tunga som bly men det är bara att köra på. Snart har jag kört på i sex timmar. Stressen och paniken börjar avta samtidigt som den rusar inom mig. Lite konstigt. Vill bara ha fredag så man kan få det gjort! Känns inte som att det finns nog med tid fram tills dess dock...
Mina fem auktioner på tradera har just avslutats, en osåld. Tror jag är lite för kaxig eftersom de jag lagt upp föut gått väldigt bra!
Jaja, får se det som så att jag fick fyra sålda i alla fall, även om jag tror att jag kommer gå minus i slutändan faktiskt. Men vad gör det. Dax att börja kika i garderoben inför nästa omgång, har bestämt att det bara får vara kläder jag gillar och faktiskt använder kvar i den.
Underbara måndag... Eller? Fem dagar till tentan och det här börjar tära på mig. Spänd och verkande rygg som leder till konstant spänningshuvudvärk. Dagen började bra med att jag vid bussen kom på att jag glömt min plånbok, självklart skulle det hända under den enda heldagen under kursen. Den heldagen kunde glömmas och nu är jag på väg hem för att plugga resten av dagen och kvällen. Underbart liv!
Då är det ca en månad kvar sen är det slut på det roliga, trygga, lugna och sköna livet.
Den 13e april går flyget med Y som passagerare till Antalya. Men det är för tidigt för att oroa sig för det nu. Vi fick tag på en ganska billig biljett. Det var nog lite senare än han tänkt, men jag är nöjd att det blev lite extra.
Nu ska jag bara skriva den här tentan på fredag så kan vi börja umgås ordentligt.
Sen dröjer det antagligen inte ens 2 månader innan vi är tillsammans igen och om allt går som det ska så får vi nog sällskap av varandra tillbaka till Sverige sen.
Nu vet jag i alla fall och det är bara att börja planera och ställa in sig för en sommar i Alanya.
Nej.. Idag vill det sig inte. Jag sitter här omringad av alla mina papper och skrivhäftet uppslaget redo för att renskrivas på datorn. Men jag känner mig lam när det kommer till att skriva.
Y har åkt till jobbet så det borde ju kunna tänkas underlätta, men icke.
Jag kom in fel idag, började med en välförtjänt sovmorgon, det var längesen nu! Låg kvar ännu lite längre och hade en mysstund med Y, också längesen det hände. Vi går verkligen om varandra just nu. Jag går upp tidigt, åker iväg och pluggar, kommer hem när han jobbar. när han kommer hem ligger jag i princip och sover.
Om en vecka är det över för ett tag, då skriver jag min helvetestenta! Ska bli så skönt när den är avklarad (förhoppningsvis på första försöket)
Lär ju åka in till studenpalatset imorgon och plugga satan, så jag kanske får ta mig en slappdag idag efter veckan.
Ska kolla lite criminal minds och kanske gå och köpa mig en bulle på bageriet här bredvid oss.
Det är det här som är ens dröm, att kunna påverka människor till fred i världen. Tänk att en människas dröm kan påverka tusentals, miljontals andra människor.
Det finns både för och nackdelar med att leva i ett så socialt och tekniskt samhälle som vi gör.
I detta fall måste man väl säga att det är fullständigt fantastiskt.
God morgon solstrålar! Som kanske märktes hade jag en otroligt låg kväll igår. Det höll i sig tills jag började min veckodos av pretty little liars och försvann definitivt när Y klev innanför dörren och var underbar. Känns ju nästan löjligt. Det kommer ordna sig för oss det vet jag! Jag kommer nog alltid vara en sån som vrider och vänder mig till vansinne över minsta lilla!
Nu blir det minsann in till studentpalatset hela dagen för tentaplugg! Nu börjar det verkligen närma sig! Får sällskap av min fina vän så det blir bra! Väskan är sjukt tung och kommer väl ha brutit ryggen innan dagen är slut!
Jag har varit duktig idag. Jag har varit på föreläsning och efter det pluggat vidare i skolans bibliotek. Ingen dator, internet, endast mina böcker och ljudet av blyertspenna mot papper.
Jag fick mycket gjort. Ändå tappar jag fokus. Det är ngåot i bakhuvudet. Något som förträngts de sex månader som nu gått med Y vid min sida. Sakta vaknar alla tankar och all ångest för framtiden och den starka kärlek jag känner, till liv igen. Vad ska hända nu?
Det är så mycket mer än vad folk tror att de vet.
Känslan av att världens starkaste kärlek inte alltid räcker hänger över mig som ett tungt kvavt åskmoln.
Ja det är jobbigt, samtidigt som jag vet att han inte vill vara här 100% han har sagt från början att han vill jobba i Alanya i sommar. Det är jag som har så svårt att acceptera det bara. Samtidigt som jag också känner en väldigt stark längtan att vara där med.. Det är det jag inte riktigt vet, vad det är han inte trivs med. Jag tror det mer är att han trivs sååå bra i Alanya och känner att han är skyldig familjen att jobba på deras restaurang.
Ja det förstår jag med att det är svårt att flytta på sig, oavsett om det är inom eller utom sitt land. Men han har inte riktigt försökt tycker jag.. men men.
Vad du är söt hihi. Ja man kan ju inte ge upp. Än så länge har jag inte träffat nån som skulle kunna få mig att sluta kämpa för mig och Y.
Kram till dig Regina! Blir det nåt Alanya för dig/er i år?
Och när jag ändå skriver, så kan jag berätta det då att Y kommer att åka tillbaka i april någon gång till Alanya och jag själv kommer väl åka ner i juni. Det känns både bra och dåligt. Men jämna år brukar vara de bästa för oss, och det känns som att det bara kan bli bättre än förra sommaren. Om man får spekulera lite!
Idag är en sån där dag... En dag då allt känns piss.
Y är iväg och jobbar, han har redan börjat prata om vilket skit allt är och att han ska åka tillbaka till Alanya snart.
Jag orkar inte. Vet inte hur många gånger jag sagt det och hur många gånger jag frågat mig om det är värt allt.
Jag förstår verkligen inte problemet. Nu är vi sura på varandra och han kommer hem vid elva, då sover jag och imorgon börjar jag nio så vi lär ju ses imorgon kväll kanske. Kul.
3 år är kanske inte så lång tid om man ska vara tillsammans tiotals år, men man kan ju inte hatta och fnatta fram och tillbaka hela tiden, det går inte. Inte för mig i alla fall. Situationen ter sig mer och mer hopplös.
