Lyssna, läs texten och tänk på den där första gången när man kom hem och inte visste varken ut eller in. Man bara visste att man träffat nån som kan förändra ens liv... ♥

Ibland är det värsta man kan göra titta tillbaka på gamla Alanya-bilder.. Så mycket man vunnit, en del förlorat. Tider som inte kommer igen. 2010 var fortfarande mitt favoritår trots att jag träffat en del av mina favoritpersoner där nere i år. 2010 var något alldeles extra, stark vänskap som kändes som för alltid.
Oavsett vad, kommer ni alltid finnas --> ♥




Ja ibland blir man lite nostalgisk helt enkelt..

Alltså... Nu ska jag gå och sova. Är helt jävla slut.
Kunde aldrig tro det, menjo snacka att man blir slutkörd av alla ungar, he he he. Idag har jag jobbat ungefär 1,5 timmar över också eftersom att jag har lite timmar att ta igen nu eftersom att man drar av timmar på schemat för att jobba efter, inte helt okej. Men men.. Så ser livet ut på förskolan, sängen klockan nio liksom. Då får jag nästan aldrig somna med min älskades armar runt mig som ni kan förstå kanske eftersom han inte har någocn större lust att sova vid denna tid.

Imorgon blir det julmarknader i stan med Jennifer och Adem hoppas jag. (Om jag inte vaknar med vinterkräksjukan i natt.. Har inte känt mig bra i magen alls nu under kvällen).

IYI GECELER ARKADASLAR

Hellu,
nu ligger vi utslagna i soffan, nyduschade, pizzamätta och kikar på O ses türkiye.
Vi har spenderat helgen hemma hos Karin och Ille i Malmö. Mys! Fikat, ätit god mat, tv-mys, bio och en massa prat har vi hunnit med. I fredags när vi kom fick jag även träffa Filippa och Sara, så himla värt. Synd att det är så långt mellan, annars hade jag nog åkt dit för jämnan, haha. Tänk vilka finisar Alanya givit mig. Nåt positivt från äckelstan jag älskar att hata och hatar att älska. Yakup brukar säga det "tänk om du inte träffat mig och åkt till Alanya, då hade du inte haft några vänner" riktigts så illa är det ju inte riktigt. Men absolut min vänskapskrets har vuxit rejääält med alla möjliga underbara människor.

Imorse blev jag lite orolig då det skulle bli storm i södra Sverige och klass-3 varning å hej å hå. Som tur är kom det nu på eftermiddagen så vi hann igenom. Tågresan hem idag dröjde med en timme längre än den skulle så det var drygt men det gick bra ändå. När vi kom fram till centralen ville vi verkligen bara hem och det blev lite otåligt.

Så nu är det tillbaka till verkligheten igen då, skönt med ett litet break. Imorgon blir det jobb igen klockan 8! tjing.

Eh ja juste.. Råkade väl skriva igår att jag skulle ta mig en tripp till gmmet idag va och springa av mig det där som inte kom ut igår. Vi säger som så att nej, det blir inte så. Gårdagen var bra känner jag för jag har lite träningsvärk i ena armen och höfterna/midjan. Jag vågar inte lova att jag kommer besöka gymmet kommande vecka heller.. Tyvärr.
Vi har haft en riktig segdag här. Dock har Y fått iväg sina jobbmail och jag har fått ut lite skolböcker på nätet som jag ska sälja, så det känns ju helt okej ändå.

Juste du som undrade. De hjärtformade ugnsformarna kommer från en affär som heter Tyr Hantverk och ligger här i centrum där jag bor. De reade ut dem så jag passade på!

Idag när jag vaknade gav jag mig på att baka tekakor igen. Så lätt och snabbt ändå. Inte världens nyttigaste men fy fan vad goda. Man får passa sig så att man inte föräter sig. hihi.

Det finns en person som är extra saknad. Hon har varit det länge. Kanske är det för att vi inte bor i samma land och inte kan ses. Idag råkar det vara hennes födelsedag också.
Vi hade en fantastiskt känslofylld sommar tillsammans. Vi delade många skratt och många tårar tillsammans, många kvällar med en film på datorn, en middag på någon restaurang eller en glass på Hacioglu.
Hoppas vi ses snart som förra vintern och spenderar några härliga dagar tillsammans.
Saknar dig Anna!

Igår på kvällen drog jag in till Medis för att gå med min vän Malin till Södra teatern och se Maria Mena. Denna underbara kvinna! Hennes texter är underbara, det där svarta som många inte våga berätta om, berättar hon om i sina texter och en del är klockrena och jag tror att hennes musik har hjälpt många människor och som hon berättade igår, räddat henne själv framför allt. Under tio års sjungande har hon aldrig varit i Sverige (Hon kommer från Norge). ÄNTLIGEN. Det är tur att jag har träffat en del norrmän i Alanya och sådär så jag förstod faktiskt vad hon sa. Grymt!

Jag var 16 när jag såg henne första gången. Jag, min syster och pappa bestämde oss för att ta en tripp till Oslo för Kent skulle spela på Norwegian Woods, en festival. Jag och min syster hade upptäckt Kent och gjorde vad som helst för att få se dem. Innan de skulle spela var det den dagen en massa andra spelningar som jag inte var ett dugg intresserade av. Men jag hade sett att Maria Mena skulle spela och tänkte att ja det kan jag kolla på, den låt jag hört med henne var ju helt okej ändå.. Och oj om jag blev såld! När jag kom hem köpte jag direkt hennes senaste album "Apparently uneffected" sen lyssnade jag på den all summer long.

2009 när jag och Yakup väntade på turistvisum såg jag på spotify att hon släppt en till skiva sen jag lagt henne på hyllan lite. I ett slag var jag tillbaka igen, lyssnade som en besatt på henne.
Hon är helt enkelt något alldeles extra denna kvinna..

Den första låten jag hörde med henne, som fick ett svalt intresse att vakna..


En av låtarna jag lyssnat på 150 gånger om dagen den där sommaren 2006..


Och den låt jag fastnade för 2009... Som det blev lite allsång på igår. Så fint

Karin frågar:
Hur mycket på en skala 1-10 saknar du mig? :D
Jag svarar: 110 mycket på en sån skala saknar jag dig!!

Hannah frågar:
Vad jobbar du med?
Hur länge har ni varit tillsammans?
Vad är det bästa med Yakup?
Hur vet man att den turken man gillar inte bara vill ha kul en sommar?
Hur många gånger har Yakup varit här?
Kommer den ene att flytta till den andra någon gång?
Vad är det bästa med att vara tillsammans med en turk?
Hur ofta träffas du och Yakup?

Jag svarar: Jag jobbar som barnskötare just nu på en förskola.
Vi har varit tillsammans i 3 år nu precis i veckan som varit. Det bästa med honom. Jag har funderat på det här nu sen du frågade eftersom jag upptäckte att jag är dålig på att tänka så och på att säga sånt till honom. Men det bästa är nog att han får mig att känna så starka känslor som jag inte trodde var möjligt. Han får mig att känna mig levande. Han är rolig och får mig att skratta, att skratta tillsammans och va lite sådär småtöntiga tycker jag är kalaskul!
Oj du, ja jag har inte vart ed om det själv, men har hört att killar som bara vill ha lite kul tenderar att "försvinna" man kan inte få tag på dem, de hör inte av sig osv. Men har tyvärr inte nåt bra svar. Tror man ska lita på magkänslan helt enkelt!
Det här är tredje gången som han är här i Sverige. Ja jag får hoppas att nån av oss flyttar på sig, distansförhållande resten av livet känns ju inte så aktuellt. Haha. Men det är svårt det där. Han vill inte riktigt bo här och jag vill inte riktigt bo där.. Men nu är han ju här så får vi se. Förhoppningsvis får han ett jobb snart och så kanske han inser att det 'är ganska bra här. Det är min önskan och förhoppning!
Det bästa att vara tillsamans med en turk.. Haha. Utbytet med deras kultur är otroligt häftig tycker jag som alltid varit intresserad av andra länder, kulturer osv. Och så finns det alltid en anledning att åka på semester haha.
Vi träffas väldigt ofta skulle jag säga ändå, i och med att vi har kunnat ses månadsvis, alltså längre perioder.
Hoppas det var svar på dina frågor, annars är det bara att fortsätta fråga!

Elin frågar:
Vilken linje gick du på gymnasiet?
Hur länge har ni varit förlovade?
Hur kom det sig att ni förlovade er?
Har du körkort?
Vilken är din favoriträtt?
Gillar du höga eller låga skor?
Vilka länder har du varit i?
Vad lyssnar du på för musik?
Skulle du kunna tänka dig att flytta ifrån storstaden?
Vad har ni för portkod?
När skulle du kunna tänka dig att skaffa barn?
Om ni får en flicka, kan ni inte döpa den till Elin då?

Jag svarar: Jag gick samhällsvetenskapliga linjen med inriktning kultur på gymnasiet.
Vi har varit förlovade sen 26:e mars 2010 och ja, det är en bra fråga. Vi ville. Eller var det jag mest kanske. Som är en romantisk drömmande person som absolut ville ha en ring med hans namn på mitt finger och tvärtom. Så blev det och det var jättemysigt. Kan inte leva utan min ring nu!
Jag har inte körkort, till sommaren hoppas jag. Eller önsketänkande det kanske.
Min favoriträtt. Hmm.. Enligt Yakup är det kyckling curry. Haha det svarade han på sin UT-intervju iaf. Jag är inte säker på att det är rätt svar. Kött med pommes och bea funkar ju alltid. Och flygande Yakup, haha ;)
Jag gillar höga, mest på andra tror jag dock. Nu har jag ett par som jag verkligen kan gå i, som är snygga och älskvärda.
Jag har vart i; Norge, Danmark, Finland, Estland, Tyskland, Polen, Spanien, Grekland, Turkiet, New York typ. Känns som jag glömt nåt..
Här finns då ett inlägg om min favvomusik (ungefär) från 30-dagar med bloggen, som är en bra kategori om man vill lära känna mig lite bättre.
Jag är inte säker på att jag kan tänka mig att flytta härifrån nej. Jag tycker att Stockholm är ganska så litet egentligen fast samtidigt vill jag inte bo mitt i smeten. Men bara att veta att man har nära in om man skulle vilja! Samtidigt ja, småstäder har sin charm, verkligen. Dock skulle ju jag vara dne där äckligt dryga stockholmaren överallt, eller hur? Snyft. Här får jag vara mig, en anonym tjej. Haha. Men denna sommar och förra har ju erbjudit mig några riktiga favorittjejer från Skåne, så ibland undrar man ju om man inte skulle trivas riktigt bra där, bara man hade dem liksom!
Vi bor i ett område som är byggt mellan 50-70 så nån portkod har vi inte, det är alldeles för modern. Nääe här snackar vi en nyckel för att låsa upp porten med som endast är låst på natten. Ibland.
Fick jag välja så skulle jag nog redan ha/vara på väg/planera att ha ett barn nu, men ja min alltför realistiske fästman tycker det inte är så bra tajming. Så får lyssna på honom som är den kloka när det kommer till detta.
Självklaert kan vi döpa henne till Elin!!!


Sandra frågar:
Vad har du och Yakup för planer för framtiden?

Jag svarar: Ja du det undrar jag med ibland. Vi vill nog samma saker, förutom oense om vilket land vi ska ha vår framtid i, vilket kan va den viktigaste delen kanske. Det är bara det att jag tycker tre år är ganska lång tid, medan han inte känner att han har bråttom. Men våra planer är väl som planer med den man älskar annars är. gifta oss, skaffa barn osv. Just nu lever jag en dag i taget, känns bäst så!

Anonym frågar:
När åker du tillbaka till Alanya?
Hur länge får din pojkvän stanna i Sverige?
Hur länge har ni varit tillsammans?

Jag svarar: Jag har ingen aning om när jag åker tillbaka dit. Inte än på ett tag i alla fall. måste ta ganska många andetag nu innan jag sätter ner min fot där, redo för nya draman osv.
Han får stanna i Sverige till oktober nästa år. Vi har vart tillsammans i tre år.

Therese frågar: Hur blir det för dig och din kärlek nästa säsong blir de svenne liv på heltid???
uppdatera meraaaaaaaaaaa...Läser typ jämt hhaa du vet turkfruar ;)

Jag svarar: Ja du, vi får se hur det blir. Min högsta önskan är att vi blir här och kanske bara drar ner nån vecka. Men det verkar omöjligt med denna herre. Jag förstår honom samtidigt som inte och det är inte dte jag vill. Väldigt frustrerande situation egentligen. Meeeen men. Haha jaaa jag vet!!! Jag följer alldeles för många bloggar nu tror jag!!

Anna frågar: Hur går det för dig och killen, är han i Sverige nu?

Jag svarar: Ja han är här nu, sen snart två månader. Tiden går ruskigt fort alltså!! Det går bra för oss, han kämpar på med sfi och jag sliter. Men vi myser när tid finns och har det bra. Som det brukar vara när vi är långt ifrån Alanya. Hehe!


HOPPAS NI ÄR NÖJDA MED ERA SVAR!
Det är bara att fråga på annars också såklart.

Nu får frågestunden vara avslutad bestämmer jag. Håller på och svarar på era frågor!
Hörs om ett tag!