~

I NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEED VACATION! seriöst....

~

Jag måste nog erkänna att jag just nu idag saknar alanya lite.. Eller mycket. Staden där tiden flyger iväg men ändå är det landet ingenstans, man växer inte upp där. Värmen från asfalten. Irritationen man upplever när en person för mycket säger "hi girls, hi spice girls, Charlies angels" eller vad de nu lärt sig för nytt.
Ljuvliga, äckliga alanya! Vad jag skulle göra för att få vara hos dig nu.


~

Kom och tänka på en sak när jag såg två poliser i gullmars.. Y sa till mig häromdagen att poliser i Sverige är så vältränade osv. Jag berättade då att man måste genomgå en massa fysiska tester för att komma in på polishögskolan och att det krävs god fysik för att kunna jobba som det.
Ja lite skillnad tycker han mot Turkiska poliser som är lite sådär halvt (jätte)feta många av dem och går och sitter och bolmar i sin bil. Inte riktigt lika drivna till att kunna springa ifatt en tjuv eller så.

~

Yakup kom hem för en stund sen med papper om SFI-bonus. Han har klarat C-kursen och har nu börjat på D. Finally! Vad jag fattar av de där papprena så är han berättigad till det om vi skickar in det snabbt. Skulle ju vara för jävla gött kan jag säga.
Hoppas att en del av de där tankarna jag precis skrev om reduceras en aning.

~

Januari.. januari, januari. Ungefär lika värdelöst som en måndag. Vad händer egentligen i januari?
Ingenting. Det är som hela månaden är ett slags komaliknande tillstånd. Det är mörkt, det är kallt och våren känns hopplöst långt borta.
Jag tycker att min hjärna vart ganska snäll mot mig, eller ja den tankeproducerande, analytiska delen. Men nu börjar det smyga sig in lite tankar och påminnelser här och där som rubbar balansen. Kanske för att jag fått så otroligt mycket "fritid" i och med att jag började plugga igen. När man jobbar är det fullt upp, man hinner inte fundera på så mycket annat.
Jag skulle så gärna vilja vara en sån där person som alla tänker på som hon är alltid så glad. Jag undrar om jag någonsin kommer kunna bli det.
Det är sånt här jag vill skriva, som jag vill få ur mig och det känns så bra att kunna göra det, utan att undra vem som läser och vad den ska tycka. Nu vet ni. Jag öppnade dörren och allt bara kom ut genom den eller in beroende på hur man ser det.
/Hjärtat lättat

~

Nu känner jag att det är dax för mig att skriva några rader här.
Livet rullar på, det består just nu i att plugga, träna cirkelgym och kolla på SATC. I stora drag liksom.
Igår var vi på Adems födelsedagsfest, vi fick skjuts till gullmars när de andra drog ut så vi var mycket glada över att vara hemma strax efter tolv istället för halv två, två.
Annars har pappa bott hos oss två nätter den här veckan, han har börjat jobba i huset mitt emot min skola, hihi så i onsdags fick vi sällskap in.
Angående skolan, så känns det så sjukt nice att vara tillbaka. Jag är taggad även om jag suttit flera timmar efter innan skolan nu och läst och sen föreläsningar, det är mycket att läsa nu. 15 hp Juridik i socialt arbete är det som gäller fram till 16e mars då vi har mördartenta. Med klassen känns det väl okej ändå. Jag avvaktar lite i början, men de verkar snälla ändå så det blir nog inga problem. De verkar tycka det är lite kul att jag ska med dem hela vägen liksom även om de verkade en aning förvirrade. Jag tror det ordnar sig.
Nu håller jag på att tvätta och försöker lindra min svidande hals som jag vaknade upp med. Precis vad jag behöver (måste ju kunna gå på cirkelgymmet imorgon)!!

MY TRUE FEELINGS...

I thought that things like this get better with time
But I still need you, why is that?
You're the only image in my mind
So I still see you...around

I miss you, like everyday
Wanna be with you, but you're away
Said I miss you, missing you insane
But if I got with you, could it feel the same

Words don't ever seem to come up right
But I still mean them, why is that?
It hurts my pride to tell you how I feel
But I still need to, why is that?

I miss you, like everyday
Wanna be with you, but you're away
I said I miss you, missing you insane
But if I got with you, could it feel the same

- Beyonce, I miss you



~

Alltid ska det vara nåt... Igår fick jag ett mail från min vän Tina om de nya visumreglerna för svenskar (och även danskar) som åker till Turkiet mycket och länge. Det ska alltså bli samma regler som de införde för norrmännen för ett par år sen. Så nu måste man verkligen räkna dagar hela tideneller köpa den blå boken. Allt blev just så komplicerat, eller jag är mest skiträdd för Yakups UT som går ut i oktober nu, är det inga problem med det så är det okej eftersom då kanske jag spenderar max två månader om året i Alanya..Well well, den som lever får se. Det finns mycket för oss att planera och prata igenom just nu. Man vet aldrig vad som händer här i livet

~

CSN är beviljat för denna termin, det var ju bra det! Just nu känner jag en liten liten liten klump i magen för att komma in i en ny klass där alla eller de flesta känner varandra. Jag är inte så bra på att gå in och ta plats och sälja in mig själv då. Inga grupparbeten i början heller. Oh shit säger jag bara... Men det är ju liksom bara tre år kvar, bara att köra på höhöhöh

~

Hmmm.. Yakup sitter nu på youtube och tittar på en turkisk tant som visar hur man gör turkiska maträtter. Väldigt pedagogisk.
Jag väntar mig många middagar framöver om man säger så! De spelar ABBA i bakgrunden hör jag, haha!


~

Igår hände en lite rolig sak. Jag höll på att skratta ihjäl mig fast det är absolut förbjudet i den situationen.
Yakup satt och kollade på kort från vår tid tillsammans, tar fram ett från vår förlovning och säger "du ser jättesnäll ut här...."
Jag: snäll?
Yakup: nej jag menar smutsig!
... HAHAHAHA
Han tittar på mig som att jag slagit till honom.
Y: but I mean like handsome
Jag: snygg menar du
Y: ja... Snygg.

Det är inte lätt när det blir fel. Det var nog mycket roligare än det ser ut. Ska tillägga att detta var första gången jag skrattat åt honom när han pratar svenska. Själv skrattar han rätt friskt när jag försöker mig på turkiskan..


~

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här nu när jag fixat mig en ny lite roligare. Fattade dock inte att nattstad är ett slags community och det verkar bara vara turkar och folk från andra länder som är där inne. Haha tydligen kan man trycka på tjejer/killar online. När jag precis startade upp där utan att veta nåt var det några killar som började skicka meddelande. WTF!?! haha men sen såg jag att man kunde ändra civilstånd så efter det har det vart luuuugnt. Jag vill ju liksombara vara ifred och ha min lilla blogg där.
Man kan se vilka som besökt en och jag lovar att det är hur många turkar som helst. Haha, antingen är majoriteten turkar eller så är jag som vanligt en turkmagnet (som vissa brukar säga).

Jag har väl tänkt att kanske lätta lite mer på trycket här då, eftersom jag vet vilka alla är som läser nu. But as you know, vissa grejer håller man helt för sig själv. Men lite mer personligt har jag tänkt mig här.

~

Nu har jag faktiskt skapat mig en ny blogg. Vi får se om det blir nåt bra av den. Den är på nattstad och vi får se om ni hittar mig där. hihi!
Jag fortsätter att hålla denna lösenordslåst tills jag vet vad jag ska göra med den.

2011

Jag som brukar vara så himla bra på att uppdatera och inte minst komma med årssamanfattningar. Jaja, får väl göra någon slags variant nu.

Januari:
Det nya året firades in tillsammans med min kärlek hemma hos mamma & Mats med god mat och annat mys, tills vi åkte in till slussen och mötte upp Martina och hennes pojkvän.
Vi tog en tripp till Finland för att umgås med Yakups kompis Ramazan och hans fru Anna. Vi hade det riktigt kul med en hejdundrande festkväll och filmmys och shopping. Jag minns dock att jag kände en liten förtvivlan över vårt förhållande, kändes som en liten svacka och att jag inte nådde fram.
Jag avslutade mitt vikariat på förskolan jag jobbade och gav mig in i skolans värld igen. Påbörjade socionomlinjen med inriktning mot äldre och funktionshindrade (egentligen ville jag gå allmänna men jag kom inte in). Det kändes spännande, nervöst och uppfriskande. Vi hade introduktion och påbörjade sen kursen introduktion till socialt arbete där jag lärde känna mina första gruppkompisar. Vi hade en egen liten insparksfest.

 


Februari:

Jag började läsa juridik. Hade det allmänt kul med mina nyfunna kompisar i klassen. Vi hade barndomskompis-middag på Jensens böfhus. Vi firade Jossan med en helgrym kväll på Fasching. Resten är en dimma måste jag säga, men livet rullade på och jag mådde braaa. Jag fick rosor av Yakup på ♥dag.

 

 

 

Mars:

Jag var på min kusins 20-årsfest uppe i fatburen. Jag gjorde min första salstenta - i juridik. Snön började sakta smälta och vi köpte första glassen. Anna presenterade oss för Jennifer och Adem. Vi var på Annikas (pappas sambo) vernisage i Kungsan.

 

April:

Vi åkte ut på en heldag på skansen som sen blev middag, fika, biljard och promenad med Jennifer och Adem. Jag led hemma eftersom att han åkte tillbaka till Turkiet den 4e. Zandra kom upp en sväng till huvudstaden och jag fick träffa henne och Anna hos mig för middagsmys. Annars pluggade jag väl på med psykologi. Jag åkte en helg till Västerås och Mathilda.

 

 


Maj:

Här hade vi en månad med full rulle. Min partysida vaknade upp, det vankades spontanutgång med Jos, bartömning i skolan, födelsedagsutgång, grillkväll osv. Det var även månaden jag skaffade min bebis, vill säga iPhone. En helgalen månad, tog igen de månaderna som Y var här. SKÄMTOSIDO. Men jag var arg för att han åkte tillbaka. Sa upp mig från butiksjobbet jag hade.

 

 

Juni:

Första terminen i skolan avslutades utan konstigheter och med alla kurser avklarade. SKÖNT, skulle få ha sommarlov. Biljetten till Alanya bokades till den 11e. Innan det hann jag med lite Jennifer-dejt, Johan Falk-maraton, två dagars feber plus förkylning. Sen satte jag mig en, en gång på flygbussen mot Arlanda tidigt på morgonen. Väl framkommen möttes jag av Y och hans kusin, blev skjutsad till lägenheten vi skulle bo i tillsammans med Ramazan och Anna. Efter några svackiga månader när han åkte tillbaka tog jag en lång dusch och lät tårarna rinna. Där skulle man väl kunna säga att jag skulle fått ett tecken, för man om inte det här var den värsta sommaren på ÅR! Visst jag hittade många nya fina vänner i Alanya även detta år. Karin, Annika, Filippa♥ Kärleksfronten var det inte bra på. Tur hade jag underbara Anna. Hon fanns alltid där och vi delade många skratt och tårar (det sista mest från mig). Midsommar firades med en massa härliga brudar på Elite för midsommarmat och svensk musik. Malin gjorde snabbesök i Alanya så jag hann träffa henne med!

 

Juli:

Ägnade dagarna åt att vara med vänner och Y när det fanns tid. Mamma & syster kom ner och det var mysigt, även om jag alltid tar ut min ilska på dem.. tyvärr. Ångrar det idag. Jag åkte på min första båttur någonsin. Jag & mina sambos skulle ha EN enda rolig utekväll som slutade i katastrof. Jag åkte hem den 23e med ett ganska trasigt hjärta och en hjärna på högvarv. Pappa och syster hämtade mig på Arlanda mitt i natten och jag åkte med till Sala för att bosätta mig där i 8 dagar och avskärma mig från allt och alla.

 

Augusti:

Kom hem till la stockholmo i början av månaden, redan samma helg kom pappa ner hit för att ha en kväll på stan med sina två äldsta döttrar. God mat på Östgötakällaren och drinkar på Vampire lounge & WC bjöd det på. En riktigt mysig kväll. Jag åkte med familjen till grönan och kollade på Orup. Låg i min egen lilla bubbla på dagarna och väntade på att nåt skulle hända.. Jag skulle få jobba veckan innan skolan började på mammas jobb (förskolan jag jobbat på dec-jan). ills hon ringde och frågade om jag skulle kunna tänka mig att jobba hela terminen. Efter mycket funderande tackade jag ja till det, ansökte om studieuppehåll som gick igenom. Firade Fanny en kväll. Började jobba och fick tankarna på annat håll och en utmattad Mikaela kom hem och slocknade om kvällarna. Fick ett inte alltför roligt mail som resulterade i ännu mer tvivel, förtvivlan, hjälplöshet ja you name it. Tror över huvud taget att jag inte var nåt vidare roligt sällskap, mådde piss men levde efter fake it til you make it, vilket verkade funka då många tyckte jag verkade lyckligare än någonsin, what a joke!

 

September:

Jag jobbade på.. Resa beställdes åt Y fast jag inte var riktigt säker på om jag ville se honom igen faktiskt. 10e åkte jag i alla fall till Arlanda för att hämta honom. Väldigt reserverad. Han var så kärleksfull och vi hade ett prat och det kändes bättre. Det kändes konstigt att han var här utan att det låg snö på marken. Vi passade på att åka till grönan med Janneifer och Adem, vi var där i säkert 10 timmar och det var riktigt kul. Yakup och Adem åkte ALLT. Haha. Yakup fick börja på SFI igen nästan på en gång så det var riktigt bra. Vi tog en utekväll på OJOJOJ och ja träffade Jennifer och Adem ganska mycket helt enkelt. I slutet av månaden åkte jag på feber igen och en halsinfektion vilket resluterade i en heldag på vårdcentralen utan någon som helst nytta.

 

Oktober:

Har väl i stort sett endast bestått av jobb, jobb, jobb.. Tröttare än tröttast har jag vart. Mamma fyllde 45 och hon hade en riktigt rolig fest med spel som jag och Natta krossade i. Resten är en stor sörja, kommer inte ihåg nåt som hänt och har inga foton från månaden heller. Jag skickade in ansökan om att återuppta studier och sökte lite andra utbildningar.

 

November:

Samma här.. Jobb, jobb återigen jobb och ingen tid eller energi för annat.  Jag & Malin gick på Maria Mena på södra teatern oo så bra hon var! I slutet av månaden åkte jag och Yakup ner på en liten week-end till Malmö för att hälsa på mina skånetjejer. karin skämde bort oss med god mat och vi hann kolla på Breaking Dawn. Jag klippte lugg igen.

 

December:

Så var det den sista månaden. Jag fick reda på att jag kommit in på Sopis igen. Har jobbat på som vanligt. Vi har vart på parmiddag med Malin & Ismail hemma hos dem, mys! Haft uppesittarkväll och firat jul hos mamma, juldagen hemma hos morbror för att fira min kusin, annandag med Jennifer & Adem, jobb i mellandagarna, 30e för släktträff hemma hos mamma och nyår med Jennifer & Adem hemma hos oss och infirandet av tolvslaget.

 

 

Ja vad kan man säga. 2011 har varit ett helt klart turbulent och omskakande år. Absolut inte det bästa i mitt liv. 2012 kan bättre det känner jag. Jag har än en gång fått lära mig att vänskap är skört och att det kan gå sönder, hur stark man än trodde den var. Men det kansek går att fixa när tiden är inne? Kärlek är också för jävla svårt ibland, men kan även vara det bästa. Det här året har lärt mig att mer leva en dag i taget, verkligen, sluta ta ut saker i förskott eller planera så jävla mycket, det som händer, det händer. Att ha delmål och kämpa hårt.

Jag har inga löften, inga måsten bara förhoppningar inför 2012. So bring it on!

 


RSS 2.0