~

Jag har varit duktig idag. Jag har varit på föreläsning och efter det pluggat vidare i skolans bibliotek. Ingen dator, internet, endast mina böcker och ljudet av blyertspenna mot papper.
Jag fick mycket gjort. Ändå tappar jag fokus. Det är ngåot i bakhuvudet. Något som förträngts de sex månader som nu gått med Y vid min sida. Sakta vaknar alla tankar och all ångest för framtiden och den starka kärlek jag känner, till liv igen. Vad ska hända nu?
Det är så mycket mer än vad folk tror att de vet.
Känslan av att världens starkaste kärlek inte alltid räcker hänger över mig som ett tungt kvavt åskmoln.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0