God bless the people who understand you best

Så mina vänner... I fredags åkte jag in mot centralen vid tre för att möta Mathilda lite tidigare. Ett kärt återseende blev det, vi sågs senast i augusti men då bara nån timme i stan när hon skulle hem till Anna. Innan dess var det mitten av juni i Alanya. Vi gick med stormande steg mot McDonalds på centralen medan vi inväntade de andra. Strax innan fyra anlände både Mary och Zandra. Det inhandlades sl-kort och sedan bar det av hem till Anna. De flesta av oss har inte setts på x antal månader, det var mycket att ta igen, höga skratt och turbosnack. Redan på tunnelbanan tror jag folk verkligen irriterade sig på oss och ville att vi skulle gå av så fort som möjligt.
När vi kommit till Danderyd var det dax för sista bytet med buss till Brottby.
Resan därifrån började med katastrof kan man säga... Först körde bussen ifrån mitt framför näsorna på oss. Nästa kom dock 3 minuter efter men var proppfull av fredagströtta människor på väg hem för helgen. Det jag börjar med att göra är att ramla ner i en kvinnas knä, hon blev så jävla arg att det fanns inte och vi drabbades av fnitterattacker. Jag och Mathilda lyckades maka oss bak nästan längst bak i bussen och det var suckar och blickar åt vårt håll när vi kom där skrattandes och satt och pratade non stop på bussen.
När vi kom fram stod Tina och Anna där och väntade.
Fredagkvällen bjöd på tacos, alkohol och lite lekar. En runda "Jag har aldrig" och även en liten lek med citat eller händelser som vi skulle gissa vem som gjort. Man kan väl säga att Anna var överrepresenterad i den lilla potten.

Lördagen vaknade vi pigga och glada runt nio, det blev en frukost och sen åkte vi in till stan för att möta upp Regina och äta lunch i Kungshallarna och sen en liten fika på centralen innan vi vinkade av Mathilda. Efter det åkte vi tillbaka hem och tog det lite lugnt innan det blev tacosmiddag igen. Vi velade lite och hade lite delade åsikter om huruvida vi skulle dra in till Ojojoj där Dj Levent från Alanya skulle spela skivor. Tina o Marie hade nämligen fixat under dagen så vi skulle få komma in gratis. Men efter mycket om och men så blev vi hemma i myskläder. Satt i soffan och pratade till småtimmarna.

Idag gick vi ut efter frukosten för att ta lite härliga höstbilder.
Summan av kardemumman är att jag har haft det toppen i helgen, det var underbart att träffa de allihopa igen. Framförallt är jag förvånad över att vi var 6 tjejer som lyckades tajma in en o samma helg trots att vi jobbar/pluggar och kommer från olika städer. Helt fantastiskt. Vill man så kan man, verkligen!
Kommer sakna Tina grymt mycket, men jag hoppas hon kommer i ordning ordentligt och trivs bra i Kambodja. Själva tänker vio ju åka på semester dit om hon blir långvarig där. Perfekt ju. Vi sa det att nästa återträff blir där nere, hehe.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0