Har tänkt på en sak idag..
Det är inte så att jag glider igenom livet på en räkmacka. Allting som jag har gjort eller vad man ska säga, har jag presterat själv och jag har jobbat jävligt hårt för det. Jag har höga krav på mig själv men också ett självförtroende på så sätt att jag tror på att jag kan klara av precis det som jag vill! ta det här med jobbet till exempel, jag hade tur att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Orsakssamanhang, även det en sak som jag tror på utöver karma. Och på det jobbet har jag tjänat ihop de pengarna som gjort att jag kunnat finansiera ett distansförhållande. Ingen har lagt de pengarna i min hand, ingen har satt in de pengarna på mitt konto. Jag har jobbat för dem, varenda timme i kassan.
Jag har pluggat mig till mina betyg, inte fuskat ingenting utan jag har pluggat för dem.
Jag jobbade arslet av mig med papper och kopior för att Yakup skulle kunna komma hit i vintras. Ingen annan.
Och jag kommer jobba lika jävla hårt för att han ska kunna komma hit. Folk får väl tro vad de vill, men det är sanningen.
Så, kom inte och prata om nån räkmacka här. Det är mina prestationer och jag är sjukt stolt över dem!