Jag har faktiskt haft en väldigt tung känsla i mig de senaste dagarna.
Som att världen är förlorad. Det finns inget att göra. Allt är försent. Självmordsbombare och Islamhat har tagit över världen och piskrapp och naturkatastrofer. Orkar man det?
Ibland känns det ju så jävla meningslöst.
Vågar man ta hit ännu en muslim. Inte för min skull men för hans skull? Vad kommer folk tänka? Jag vill inte att han ska vara en av dem som blir utittad på stan eller i tunnelbanan bara för att han har mörka ögon och svart hår och mycket stubb i ansiktet. Jag vill faktiskt inte det.

Jag såg att någon hade skrivit att Sverige är det nya Irak. Det tyckte jag var jävligt orättvist mot Irakierna. Det är väl inte så att vi lever med fruktan för våra liv varje dag på grund av ett krig som ingen egentligen vet varför det fortfarande drivs? Som många miljoner människor inte har något att göra med efter en hänsynslös diktator styrt landet. Efter en liten självmordsbombare så är vi nya Irak. Det är ju löjligt. Hur många självmordsbombare finns inte där som varje dag drar med sig människor i ofrivillig död.

Nä nog fan är jag arg. Och rädd. Men inte för att bli sprängd av en galen Islamist som tror att han utför jihad. Nej för de som förstört den här världen från början... Den så kallade överlägsna rasen.
Jävla trångsynta jävlar. Ta och flytta till erat land som inte tar emot invandrare, gör det!