Nu ska jag berätta en sak som jag berättat förut.
Nya Friedns-reklamen... Ni vet den med tjejen som sjunger Kents låt.
Fy fan vad den känns, fy fan. Jag känner igen mig litegrann. Jag förstår inte hur man kan göra så jääävla genialiska reklamer och de gör så jävla ont att se. Men det behövs, det gör de verkligen.
Ont, ont, ont.