Igår fick jag äntligen mina potatisklyftor med bea, fast det var pommes istället med två olika såser.
Men varför klaga? Hela talriken slank ner. 2 öl på det och ja, dagen var fullkomlig.
Jag har fått något slags behov av att knyta såna här vänskapsarmband man gjorde när man var liten, vilket förde mig till panduro för att köpa trådar.
Innan ölen och pommesen gick jag och Jossan till Gamla stan och åt glass på munkbrokajen. Gång på gång kommer jag på mig själv under denna sommar att jag blir riktigt... sentimental och verkligen känner JAG ÄLSKAR STOCKHOLM. Jag vill aldrig bo någon annanstans i världen. Jag vill vara precis här, i min hemstad. Sen kom Malin också och vi hade det väldigt trevligt på vårt lilla söderhak. Det var dock trist att inte Lovisa kunde vara med, men för allt jag vet kan hon ha klarat teoriprovet i denna sekund.
Ännu en liten promenad senare, genom fatbursparken och jag befann mig hemma hos min faster och hennes man, där hämtade jag en mobiltelefon, jag ska ha med mig till Alanya så att jag kan fixa turkiskt kontantkort.
Påväg till tunnelbanan stannade jag och mina två vänner vid medborgarplatsen eftersom att ett tåg med många, många Iranier kom gående med lappar och skyltar, för att visa sitt missnöje med den nya presidenten. Det var riktigt mäktigt.
Jag kommer sakna de så mycket, Men vad fan det är bara tre veckor och jag ska vara med min kärlek!