ALANYA AUGUSTI 2009
Nu närmar det sig.
Jag måste packa det sista och lite annat.
Men jag känner, jag känner att det här kommer inte att sluta bra.
Det bränner innanför, när som helst kommer en attack, jag känner det. Jag känner mig så väl.
Det här kommer inte att sluta bra.
Men bita ihop var det. 6 timmar kvar. Sen börjar resan. Resan mot intet. Resan mot det svarta intetsägandet.
Vakuum.
Jag måste packa det sista och lite annat.
Men jag känner, jag känner att det här kommer inte att sluta bra.
Det bränner innanför, när som helst kommer en attack, jag känner det. Jag känner mig så väl.
Det här kommer inte att sluta bra.
Men bita ihop var det. 6 timmar kvar. Sen börjar resan. Resan mot intet. Resan mot det svarta intetsägandet.
Vakuum.
Kommentarer
Postat av: Annica
Vet hur det är, jag sitter redan i det svarta trista hålet som ska kallas liv...ingenting är kul utan honom. Vi kan bara försöka stå ut och stötta varandra. Jag saknar dig, det är så världelöst här hemma....Kram
Postat av: Mikaela
Annica: Jaa, det känns väldigt mörkt just nu faktiskt. När vi åkte till Antalya igår så åker man förbi några ställen där man kan svänga av mot Alanya och jag ville bara skrika att de skulle åka tillbaka att jag tänker stanna. Skulle inte banga alltså...
Vi ses snart! Kram
Trackback
