Så dumt av mig.. Jag glömde helt bort vad det var för dag igår, och det var ju inte vilken dag som helst!

Det var en gång en flicka på 14 år som trodde att hon aldrig skulle bli älskad av någon kille. 14 år var inte många år in i livet, men det kändes så, som att den enda chansen var nu. Hon och hennes bästa vän såg med avund, skräck, sorg och ilska hur skolan förvandlades till ett kärlekspalats med rosförsäljning och lyckliga par på alla hjärtans dag och bestämde sig för att fira en annan dag, samma dag tillsammans - alla deppares dag. Med glass, choklad och smäktande kärleksballader bannade de kärleken och allt där till.

Ibland är det värsta man kan göra titta tillbaka på gamla Alanya-bilder.. Så mycket man vunnit, en del förlorat. Tider som inte kommer igen. 2010 var fortfarande mitt favoritår trots att jag träffat en del av mina favoritpersoner där nere i år. 2010 var något alldeles extra, stark vänskap som kändes som för alltid.
Oavsett vad, kommer ni alltid finnas --> ♥




Ja ibland blir man lite nostalgisk helt enkelt..

I LOVE YAKUP ÖZTÜRK

"Jag älskar dig. Jäättemycket. Du är min allt"

Det sa han till mig, när vi pratade sist.

Saknar♥

Yakup & Mikaela ♥

Ett år med ditt namn i en ring på min hand ♥

Har haft två underbara år och fem månader med dig, ett år som förlovade. Flera år ska det bli!

Seni çok seviyorum

Såhär glad är jag när jag är med dig ♥♥♥

Då....




Nu...


Ja vad säger ni... A lot of shit can happen in 2.5 years! haha

Jag älskar dig 365 dagar om året och behöver ingen jävla dag för att visa det.

Varje dag med dig är alla hjärtans dag för mig!

♥♥♥

Nu är det bara en vecka kvar. Om en vecka får jag åka till Arlanda och möta världens bästa, finaste, snällaste, bästa kille och det är min fästman. Fan vad jag är ledsen just nu. Varför saknar man så jävla mycket när det är så nära? Jag vill typ gräva ner mig själv lite.
Ja jag har precis avslutat ett msn-samtal med honom, Och han gör mig så lycklig. Ändå blir jag så ledsen.
Jag börjar bli riktigt nervös, men det kan inte vara något jämfört med hur han måste känna.
Det är mycket som kan hända på vägen så att säga...
Men vad som än händer så kommer mitt hjärta alltid till höra Yakup Öztürk.

sen ve ben sonsuza dek♥

Har pratat med Y för ett tag sen. Trots att jag är sjukt trött känner jag att jag än en gång fått energi. Fan vad rolig han är ibland alltså. Älskar att skratta tillsammans med honom. Han och hans familj lyckades klämma in ett till bröllop lite sådär innan de drar hem. Imorgon ska de åka mot Alanya sa han. Jag gör dock ett kors i taket om det blir så, hehe.
Anledningen till att vi pratade egentligen var att jag fick ett mail där det stod att det skett ändringar i hans biljett. Och tror ni inte de har lagt in en mellanlandning nu i alla fall? Helt stört ju och han som tyckte det va så skönt att det var en direktbiljett. Men men, what to do? detta betyder ju dock att han kommer landa ca. 3 timmar senare än vad vi först räknat med. Suck. Som att tiden inte går nog sakta liksom...
Jag vill helst gräva ner mig tills han kommer!


Jag älskar dig, I love you, seni seviyorum

Grattis till mig och Yakup som har varit förlovade i 7 månader

Seni özlüyorum aşkım ♥

You touched my heart, you touched my soul

You changed my life and all my goals

And love is blind and that I knew when

my heart was blinded by you

I've kissed your lips and held your head

Shared your dreams and shared your bed

I know you well, I know your smell.

 

---

 

And I love you I swear thats true

I cannot live without you :(

♥♥

 

 

(bilden har jag tagit från min kär frus, Annas facebook)

Kan ju gissa vad jag gjorde för 2 år sen?
Jag taggade gaaaaaaaaaaalet för Alanya, den 25e oktober. My god. Måste säga att jag och jossan hade en sjukt bra resa. Kändes så bra att åka med henne och vad stolta vi var över vår första ensamma utlandsresa utan föräldrar.
Sen kom ju en liten förälskelse emellan lite..
Kan ni fatta att jag hållt på såhär fram och tillbaka i snart två år nu? Snart två år sen vår första kyss och jag blir fortfarande mer kär i dig för varje dag som går, min fina, fina Yakup.
Jag kan inte förklara hur bra de här två veckorna har varit.
Ångrar mig som fan på ett sätt att jag spenderade våren/sommaren där. Det är egentligen nu jag borde ha vart där 3 månader. Inge jobb, bara han o jag.
Jag vill ha mer av honom nu. Kan inte få nog...

I'm in love with the boy, this boy, who rocked my world,

turned it upside down and made me feel like I never want to live the way I did before.

When I first tasted those lips, felt that skin and met those brown eyes

I was lost and also found,

I knew there was no turning back

forever yours I'll be

You captured my heart

Yakup Öztürk

Seni seviyorum, Jag älskar dig, I love you, Je t'aime, Ez ji te hezdikim♥

♥

Hopplösa, hopplösa känsla.... 2 veckor, inte ens det har jag vart hemma.
Försöktte sova lite till och låg väl lite halvt mellan sömn och att vara vaken när jag vaknade hhelt och hållet av att Y ringde.
Vi pratade nästan en timme. Även om han kan få mig väldigt förvirrad så finns det ingen som kan knocka mig och få mig att glömma allt och bara lyssna på de underbara ord som kommer från hans läppar.
Ge mig honom nu innan jag dör...

Tror jag måste ner dit ganska snart. Jag ska gå på bröllop. Japp det ska jag.
Nu ska jag gråta av mig den här jobbiga känslan

Är ju en väldigt nostalgisk människa av mig, inte alltid så väldigt bra eftersom att det är bra att leva i nuet och inte i det förgångna..
Anyways... Satt och kollade in November 2008 här i bloggen, precis efter att jag kommit hem från Alanya första gången. Kommer ihåg exakt hur jag kände då, hur förvirrad jag var och allt var kaos samtidigt som jag va hög på kärlek. Men alltså tänk om jag vetat då att det verkligen skulle bli vi, att han just nu är i Ankara för att söka uppehållstillstånd för att komma och bo här. HOS MIG! Att jag skulle ha spenderat halva 2010 i Alanya.
Sjukt.


Älskar dig så jävla sjukt mycket.
Vill bara lägga mig ner och dö om jag inte får vara med dig