I fredags, pa sjalvaste langfredagen gick jag en promenad ner till hamnen med Michael. Det ar Yakups hollandska van som jag traffade har i juni. Han ar ett ypperligt sallskap ska jag saga. han ar utbildad typ socionom och han ar en valdigt klok man. Han har adopterat mig som han sager och det ar finemang, han ar lite som en fadderpappa har nere. Och det ska jag saga. Det fina att aka hit ar att man far kontakt med sa manga manniskor som man normalt sett inte skulle traffa eftersom att de inte "ingar i min typ av manniskor". som jag borde lara kanna, alltsa tjejer (och killar kanske) i min egen alder. Anyway. Vi gick till hamnen och tog en iste och sen tog han mig till ett stalle dar de har Alanyas basta cigara böregi. och det var i alla fall de godaste jag atit. Handgjorda med persilja och ost i. Mumma!
Sen bestamde vi att vi skulle ha middagsallskap pa ja, restaurangen behöver jag val antagligen inte namna?
Jag at en filet mingon eller hur fan det nu stavas, smaskigt varre. Tog aven farval av mitt favoritpar fran Sverige som akte hem.
Pa kvallen gick jag och Yakup och köpte baklava som vi kakade pa rummet, sen var jag rejalt trött ska jag saga.
Trevlig dag med sallskap och inte bara rejaaal uttrakan.

Hej hopp!
Har inte orkat skriva nagot direkt faktiskt. Igar hade jag en mysig dag. Mötte upp Sara och Kemal nere vid hamnen och satt pa en bat lite. De ar valdigt söta och jag blev lite avundsjuk pa hur gullig Kemal var mot Sara. Pussade och sa söta saker. Alltsa Yakup har sina stunder, det har han.. Men ja. Sen kakade vi lunch och gick pa promenad och sadar. Visar sig att en hel del saker ar Turkfenomen alltsa. Haha. de ar sa lika mannen har nere..
Tyvarr skulle sara aka hem pa natten sa hon började packa och jag började dra mig mot en skoaffar för att möta Mabel. Dar jobbar det en rolig kille. Han sa kvallen innan till Mabel att hon skulle komma tillbaka efter och Bring your friend.
Jag hörde inte det utan Mabel berattade det nar vi gick ut darifran. Sen igar da sa berattade Mabel att hon skulle aka hem idag och lite sant men att hon skulle komma tillbaka i sommar.
Han till mig: And you, will you also go?
Jag: No
Han: What,s your name?
Jag: Mikaela
Han: Mikaela.. My name is (nagot pa E som jag inte kommer ihag) Nice to meet you.
Jag: Nice to meet you to
Han: If you want then later you can come here and drink something with me or something.
Jag: mm
Sen gick vi.. Haha. Ja de har sina knep har..

Berattade det för Yakup imorse. Da utbröt en annan rolig konversation. 
Y: Guys here can't fix girls.. I should have to teach everyone
Jag: But he was sweet so you think he couldn't fix me if I was not with you?
Y: Girls are so easy...
Jag: ooooh so you think I'm easy?
a svarade han inte förran ett langt tag efter.. Men vi har pratat om det har förut och han tycker absolut inte att jag var latt alltsa. Och jag menade saklart inte att jag skulle ha gatt raka vagen till dne dar killen om jag inte haft honom. Jag blir bara sa irriterad nar han börjar med sina hybrisgrejer. han tror att han ar bast pa allt liksom.

Imorse sa kom bartendern pa restaurangen Hasan och hans finska flickvan över pa frukost hos oss. Hon jobbar som guide men blev i sista sekunden placerad i Antalya sa hon kan bara komma hit nar hon ar ledig och da bor de i rummet bredvid oss pa hotellet. Vi hade precis satt oss ner för att ata nar yakups telefon ringer (hans storebror) och sager att han maste skynda sig till restaurangen för att de har salt en lagenhet. Yakup blir överlycklig för han skulle fa en del pengar av det och han har hoppats hela veckan och tjatat om sina javla bilar som han ska köpa osv osv. Sa han springer ner dit och vi andra satter oss och ater. Efter typ 5 min sager Hasan att yakup kommer gaende nere pa gatan. Oj inte bra tankte jag för det borde ta lang tid.. Han kommer upp och sager 1 nisan... Fy fan vilken bror han har alltsa..
Det ar ju första april idag. Riktigt taskigt.. För han blev sa glad. Kramades och pussades och tjoade. Det sura ar att sen kom paret som hade tankt köpa och sa att de inte bestamt sig men att de kommer tillbakla i Oktober och har bestamt sig tills dess.. EH!? som att de ska halla den sa lange.

Det roligaste idag var nar jag, Mabel och Hasans flickvan att och pratade. Hon kan svenska men hon fattade inte norska sa bra, men Mabel sa liksom att joda det kan du visst, norska ar typ som svenska. Haha. Gick valdigt bra. Efter dessa tva veckor ar dock mitt huvud installt pa norska och det ar valdigt bra för nu kan jag första norksa galant.
Men nu sitter hon i bilen pavag till flygplatsen för att aka hem.. Det kanns valdigt trist faktiskt. Far se hur jag spenderar mina dagar. Raknar ner till den 10:e da kommer Anna hit. da ska jag terra henne riktigt ordentligt. Haha. Skamtosido.
Sa nu ar ni nog trötta pa att lasa. ha det bra puss & kram

Tror jag börjar fa lite feber.. och halsen svider. Tjoho. Sa gar det nar solen lurar en.
Nu ska jag ga till Yakup och dricka te. Sen ska jag ut pa aventyr!

Jag vet inte riktigt varför mitt svenska simkort vagrar fungera. Ska bli spannande att se om det gör dte nar jag kommer hem..
Redan igar tjafsade vi faktiskt.. Men jag tar pa mig skulden för det. faktiskt. Aven om jag inte sagt det till honom. Men vi somnade i alla fall som vanligt tatt omslingrade sa det var bra.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till faktiskt. jag tror min kropp och mitt hjarta och mitt huvud spricker snart. Fan vad jag alskar honom.
Idag gick vi och handlade lite grejer, sylt bland annat sa nu kan jag göra mannagrynsgröt till frukost.
Sen gick vi hem och spelade kort och kakade "fagelfrön". haha. Sen hade vi lite mys innan han gick till jobbet. jag stekte lite cigara böregi. MUUUUMS och sen kom jag hit ocksa. har suttit har sen dess.

Idag kommer nog en hel del sennbananer kan jag tro.. planen gar ju pa lördagar i alla fall fran Arlanda och det ar ju sakert en fyra fem stycken. bla. det vill jag inte.. Snart börjar det pa riktigt. Da blir det ingen tid alls med min alskling.
Nasta vecka ar det val pasklov, eller ar det veckan efter? Alltsa gud jag har hlet tappat bort allt. Kanns helt overkligt att ni har ett liv dar hemma i sverige med jobb och skola. Knatar inte alla runt pa solsmekta gator eller?
Idag gick jag faktiskt en strandpromenad och ska nog göra det till en vana. För nagra joggingturer har det inte blivit av. Men en strandpromenad sadar kanns bra. bra motstand för benen kan jag lova. Kanns som att man skulle vilja tappa lite fett liksom. Tror nog att jag gar ner nar jag ar har. Kakar inte sa mycket onyttigheter och maten ar ju mycket halsosammare an hemma. Sa vi far se. İnte har jag gatt upp i alla fall och tydligen hade jag gatt ner lite nar jag var hemma i sverigen efter att han akt hem. eftersom han alltid papekar mina "kilos". Haha. Det första han sa var namligen "Mikaela, Im serios now.. dıd you lose kılo?" hha.
Anyway.. sen gick jag till restaurangen men dar var han inte sa gick hem och sov. Nu har jag nog suttit har i tva timmar skulle jag tro.
Synd att jag inte har med mig kamerasladden... Men kan kanske ta en och annan bild av Mabel nasta vecka.
Puss och kram

Har typ varldens basta kansla i kroppen och fick jag bestamma skulle den garna aldrig försvinna.
Igar var typ varldens basta dag ocksa.
Vi var och bestallde tva tartor, en vit och en choklad. Framat dagen gick vi till affaren och köpte 6 liter lask och sa kom ett litet skyfall, och Yakup ar sjuk.. Han alskar regn och började skratta och sa att hans önskan hade slagit in.. Kul för honom. Men sen nar vi kom ut fran affaren da var det mindre roligt. Vad skulle han ta sig till da? han hade ju fixat sitt har. Haha panik i blicken kan jag saga. Har fortfarande inte löst mysteriet med killar och deras har. Han fick ta min tröja över huvudet vilket gjorde att han sag allmant töntig ut och folk skrattade.
Efter det blev det en lunchtripp hem till familjen. Maten har gör mig galen. Den ar sa god. Vi at stekt fisk (vi snackar liksom inte djupfrysta torskbitar, utan hel farsk fisk). Och lite te pa det.
Efter dte kommer jag inte ihag sa mycket allt var ett virrvarr och jag började bli nedrans nevös inför kvallen faktiskt.. hattade fram och tillbaka med vilka klader jag skulle ha, vi hamtade tartan och sen akte jag hem till Mabel som jag lanade lite smink av. Vi begav oss till restaurangen och vid halv tio började de dansa lite kurdisk dans.. Sen sag jag att hans mamma och systrar plus bröders fruar kom och da blev det mer dans för allesammans. Shit. Det ar inte direkt sa att han har tankt pa att lara mig det nangang, nej nej utan det var bara att försöka hanga med och jag tror det satte sig tillslut. Sjukt ont i lillfingrarna far man efter ett tag. Sen blev det tarta och lask.. Varför allt detta kalas da?
Jo för att efter det sa satte Kadir pa mig och Yakup vara ringer och vi ar nu förlovade. Jag ar valdigt lycklig faktiskt.. tankte pa det igar innan jag somnade.. vilken kansla jag har i kroppen. Undrar hur det kommer kannas da nar man ar gift.
Blev valdigt rörd över att alla i hans familj kom i alla fall det kandes jatteskönt eftersom att folk sagt ett och annat innan. Sa ar det. Nu har jag en ring pa mitt vanstra finger och Yakup en likadan.
İgarkvall var underbart och en riktig upplevelse. Kanns bra att vara annu lite narmare familjen Öztürk.
Puss och kram

Haha alltsa dagens gar till min sötaste underbaraste pappa!
Han kan verkligen konsten att lata som en oroad föralder ibland.
Alskar mamma, pappa, Sara och Linnéa. önskar att ni var har idag
puss & kram

Omg nu har jag antligen last ikappa alla Bloglovin.. İnte bra det har.. hemma kan jag ju halla en bra standard liksom.. med 30 inlagg kanske nu har det vart liksom 160 typ. Men nu ar de avklarade.
Min karesta har gatt ivag till moskén för att be. Sa jag sitter har pa rest. och kollar laget lite.
İgar satt jag inte sa mycket alls har faktiskt. jag och yakup var ivag pa lite arenden och sen gick jag hem till hans brors fru för lite te och sa blev det middag och sa blev det te och sa hade 4 timmar gatt. Haha.
Sen gick jag hit och pratade med ett svenskt par som ar jattetrevliga och tiden flög ivag. Sen precis nar alla hade gatt sa kom ett finskt sallskap sa de var tvungna att jobba mer.. det orkade jag inte. Sa vi gick hem sen i alla fall.. Valdigt skönt.
Ikvall blir det fest :) puss och kram

Orkar inte att Alanya blir resemal nummer ett i ar... Pallar faktiskt inte. Och all javla drama har alltsa. bara kolla pa de senaste dagrna. under högsasong ska vi inte ens prata om..
Har skrivit mitt brev.. fem sidor blev det. Hoppas att nat bra kommer av det.
Har inte kommit ıvag och atit an.. Chockad. Hungrig som fan. Men de tva bröderna ville att vi sjulle ha sallis allesammans.
Mabel och jag har vart runt idag. För min del blev det en del tröstshopping eftersom att det ar javulskt billigt har. Fick fem olika tröjor med mig hem för samanlagt 46 lira.. Det ni. İnte ens 250 kronor.
Snart ska vi ivag och ata.. Och Sara, da blir det resans första lavaş!! tjoho.
Igar skickade Yakup ıvag mig sjalv upp till bergen dar kurdiska nyaret firades och hans lillasysters födelsedag.
Kanns lite jobbigt nar man vet att folk pratar om en och man har absolut ingen aning om vad de sager.. Följde med hem sen dar min andra karlek fanns.. Haha. Var ganska mysigt men var javulskt trött och hans pappa drog med mig till restaurangen sen. Som att jag har sa javla kul har.
Men en heldag med familjen alltsa. De ar fina mannisko faktiskt. Aven om det gar sadar med kommunikationen da.
Mat mat mat ar det enda jag tanker nu.
iyi geceler

Okej ska försöka mıg pa lıte bloggnıng nu da! För att vara helt arlig sa orkar jag inte egentligen..
Imorgon har det redan gatt en vecka sen jag kom. vısserlıgen pa kvallen.. men jag lamnade hemmet ı alla fall pa morgonen.. Da fattar man hur fort en vecka gar. Tank om jag skulle vart har sa kort. Fy alltsa.
Resan gıck val helt okej anda. Pappa kom tıll flygplatsen och at lıte lunch med mıg. Planet var en halvtımme försenat och sadar.. Har aldrig mellanlandat ı ıstanbul förut och hade fatt höra att det tog ett tag att ga fran utrıkes tıll ınrıkesflygen. var valdıgt nervös kan jag saga. Blev ınte battre av nar jag kom tıll passkontrollen och sag kön.. Men det gıck bra och jag kom tıll ınrıkes mycket fortare an jag trodde eftersom att folk sagt sı och sa :)
I Antalya hamtade mın aşkım plus pappa o kusın mıg.
Kom fram tıll vart hotell typ halv elva.
Sen flyter dagarna ıhop maste jag saga.. Har umgatts med Yakups svagerska fran Norge. Sa nu kan jag fan spraket alltsa. haha. Förvanar mıg ınte om jag börjar prata norska snart. Haha. Deras lagenhet ar valdrıgt fın sa jag har hangt lıte dar.. Vı har vart pa kıpas och handlat lıte mat. handlade en skjortklannıng och ett skarp ıgar för 20.. Asnıce. Man far passa pa nu ınnan sasongen da blır det dyrt dyrt dyrt :)
Dock fıck jag panık da jag fıck höra att det var nya regler.. Nu far man max vara har ı 90 dagar totalt. sen maste man vara hemma 90 dagar ınnan man far komma ın ı landet ıgen.. Vılket skulle betyda att jag bara kan vara har 29 dagar ı sommar.. Dock gıck vı tıll polısstatıonen och fragade och han sa da att det endast galler för norrman.. Herregud da blev jag lattad kan jag saga..
Puss och kram

Oh dear god, jag vet inte vad jag ska säga.. Förutom att någonting hände på jobbet igår och jag hade inte långt till tårarna då jag bara såg alla fina stunder framför mig. Jag vill gå längs atatürk hand i hand och bara smygtitta lite på dig och inte riktigt förstå hur du valde mig. För du, du är fan underbar och så snygg (men fortfarande för smal).
No words needed där vi går. Bara du och jag varma sommarkvällar.
Det kan verkligen inte vara hälsosamt att ha såhär mycket saknad i sig..

Efter jobbet åkte jag direkt till Blackan.. Det var rejält läskigt att gå där i mörkret, trodde det kanske skulle hoppa fram en vampyr! (Typ på riktigt tänkte jag det, vilket är helt sjukt). Annica och jag hade det riktigt mys med turkiskt te och chirre med dirre och grejer. Annica är det väldigt skönt att umgås med, trots åldersskillnaden som jag slutade tänka på ungefär samma minut som jag fick reda på den eftersom att hon är mycket yngre i sinnet och jag är lite äldre (?) redan en cynisk och bitter människa, skämtosido även jag skrattar och har kul. Nej vi är likasinnade helt enkelt och passar därför bra ihop.
Dock kan jag inte säga att hon mildrar min Turkietmani, snarare tvärtom eftersom att vi drar allt till sin spets.
1. Vi hinkar i oss turkiskt te.
2. Vi tittar tragiskt nog på turkisk tv, vad det än är för program eftersom att Annica upptäckt att hon har två turkkanaler!
3. Vi lyssnar på turkisk musik.
4. Vi pluggar turkiska ord.
5. Vi försöker dansar turkisk dans
6. Vi ältar, ältar, ältar och tjatar på om våra älskade pojkvänner och minnen där nere.

Men det får mig att må gudomligt samtidigt som det är ett litet helvete eftersom att jag saknar honom sååå mycket.
Men tipptopp att ha funnit en så god vän!
Yakup är inte det enda positiva sen Yakup eller vad man ska säga.. Så mycket har hänt i mitt liv. Jag har fan vuxit mer än någonsin, nya älskvärda människor har kommit in i mitt liv, jag har nya erfarenheter, jag har åkt till en annan kontinent själv.
Nu loggade han in på msn.... Mwi.

Saknar så jävla mycket :(

Idag hade jag velat befinna mig i min kära pojkväns land. Ja naturligtvis på exakt samma kvadratmeter som honom. Men han är inte riktigt den enda anledningen, till denna starka längtan just idag, idag har nyfikenheten mer tagit över.
Idag börjar nämligen deras största högtid bayramlar. Eller "Sockerhögtiden" som den också kallas.
Eftersom de fastat i en månad (ramadan) så käkar de i princip godis i tre dagar nu. Haha.
Påminner lite om våra påskkärringstraditioner då barnen går runt och knackar dörr för att få godis.
Det hade ju vart kul att ta del av, jag menar jag var ju ändå där under en del av ramadan då ska man väl få vara med på trevligheterna efterråt?
(inte för att jag direkt nämnvärt märkte av ramadan eftersom Yakup inte deltog i det när jag var där. Hoppas i och för sig att han inte gjorde det efter att jag åkt hem heller, eftersom att det är direkt omänskligt att inte äta och dricka något under så lång tid och jobba som han gör).
Jaha, nu blev jag sjukt sentimental och saknar allt mycket mer än jag gjort senaste tiden.
Sysselsättning som sagt.

Under min andra vecka i Alanya så kom en Norrman till restaurangen sent på kvällen.
Han har tydligen varit där förut då han besöker Alanya ganska ofta eftersom att hans föräldrar har lägenhet där.
Han var 34 år, väldigt trevlig men såg lite.. aa skum ut. Pratade väldigt mycket gjorde han också.
Han hade tappat alla sina pengar och det var något problem.
Hursomhelst efter jobbet skulle jag, Yakup, Ibo och det Danska paret åka och käka soppa. Sen blev det så att den här norrmannen följde med och käkade soppa. Ingen vet riktigt vem som bjöd med honom.
Jag satt mitt emot honom och bredvid Yakup såklart.
Först skämtar han med mig och kollar på Yakup och säger "You should be careful for yourself about him" eller något liknande och sa något om turkiska män och Yakup sa att aa, men jag är kurd. Vilket norrmannen tycker är samma sak, men nej både turkar och kurder vill absolut inte bli kallade för det andra.
Men han frågade en massa om Yakup är snäll osv. osv. Sen log han och kollade på Yakup och sa att han skämtade, att han vet det.
Stämningen var ändå lite spänd. Men vi käkade vår soppa och allt gick bra. Jag och norrmannen pratade ännu mer på svenska och norska. Han började berätta om när han varit på restaurangen och börjat prata med två holländska tjejer och hur folk från personalen då kommit och börjat underhålla dem istället så han inte kunde prata med dem.
och så berättade han för mig vad han sagt till dem och det var det enda han sa på engelska, vilket var ungefär det han sagt till mig när han "skämtade".
Oj jävlar vilken stämning det blev nu. Yakup blev så jävla arg och började typ fråga vad fan turkar hade gjort honom och om han  hade problem och bla bla bla... Jag försökte förklara för honom att han berättade något för mig, att det inte var till mig han sa det där. Efter det. Is.
Men en jävel att vara smart och säga just det på engelska.
Såg honom lite fler gånger under min vistelse men sen kom hans flickvän så då hängdre han inte med oss. Vilket var rätt skönt!

Nu har jag äntligen pratat med min älskling litegranna. Jag älskar honom och jag vet nu på riktigt att han älskar mig.
Jag såg hur ont det gjorde i honom igår. Allting såg jag, allt det som jag kände och inte kunde dölja. Han och jag. Jag och han, så är det. På mindre än ett år har jag spenderat sex veckor där nere, det känns som sex månader ändå. Vi känner varandra.
Tänkte försöka komma ihåg stunder jag vart med om och personer jag träffat där nere. För trots att det gick fort så känns det som en lång lång tid.

Att kliva av i Antalya var som alltid väldigt nervöst, sen såg jag honom komma mot mig. Alla mina tvivel jag haft veckan innan, försvann. Så fort jag såg honom, min kärlek komma gående mot mig. På vägen stannade vi och åt kycklingsoppa. När vi började närma oss Alanya stannade vi längs vägen eftersom att en riktigt obehaglig trafikolycka hänt. En bil hade kraschat in i räcket och voltat över på andra körfältet. Barn och vuxna skrek och grät. Mitt hjärta gick i 360.
Väl hemma var det så skönt att bara lämna väskan och varva ner, sen kom Zeki och sa hej och jag pratade lite med Onur i telefonen. Senare gjorde vi någonting som jag inte riktigt kommer ihåg, mer än att vi gick till restaurangen och därifrån nånstans.
Sen flyter dagarna verkligen ihop. Vi var på stranden rätt mycket första veckan när han var ledig. Min syrra och hennes kompisar kom en kväll och käkade med mig och det dansades och hej och hå. Riktigt trevligt och efter det gick vi till The Doors där det var riktigt smockat. Så vi drog vidare till Queens Garden eftersom att det är utomhus.

Det är så roligt när man får bekräftelse från andra att han har längtat efter mig osv. Andra kvällen kom en holländsk familj som tydligen varit där en del och mamman i familjen sa "Yakup, when can we meet your girlfriend?" och så pekade han på mig eftersom jag råkade sitta mitt emot dem. Så hon kollade på mig och viskade något till honom så han log som aldrig förr och så hälsade de på mig. Och nån kväll senare var ett trevligt par från Holland där och även de hade varit där en del innan jag kom. De ville att jag skulle komma och sätta mig och prata med dem eftersom att jag såg uttråkad ut, vilket jag var. Och tjejen, Malou sa till mig att han hade vart så glad och stolt över att jag skulle komma.
På deras restaurang har de flaggor från Sverige, Danmark, Finland osv, som de sätter på borden och så såg jag på en av de svenska flaggorna stod det MIKAELA 4<3ever YAKUP. Det var så fint.

Nu kommer jag bara börja flumma ut här, så jag fortsätter sen. (Och det här är mest för mitt eget minne, jag förstår att det är skittrist)

Nu närmar det sig.
Jag måste packa det sista och lite annat.
Men jag känner, jag känner att det här kommer inte att sluta bra.
Det bränner innanför, när som helst kommer en attack, jag känner det. Jag känner mig så väl.
Det här kommer inte att sluta bra.
Men bita ihop var det. 6 timmar kvar. Sen börjar resan. Resan mot intet. Resan mot det svarta intetsägandet.
Vakuum.

Äckliga ångest.. Jaha, om ungefär ett dygn och två timmar sitter jag på ett plan påväg hem.
Jag hoppas att jag liksom förra gången kan hålla mig hyfsat lugn tills jag kommer hem. Orkar inte vara hysterisk på planet. Tur att det även denna gång är sent kvällsplan så man kanske kan sova mesta delen av resan.

Igår så gick vi efter jobbet ner mot hamnen för att gå till hans kompis jobb och hälsa på. (Jossan, din favorit, haha!) Men vi fick inte tag på honom så vi gick till Bellman en stund först, jag har inte druckit sen första eller andra dagen här nere, så jag kände att wtf, nu kan jag köra. Så jag drog två snabba tequila. Frid och fröjd.