Det finns en del låtar, artister eller grupper som jag har lyssnat på under en del perioder då jag varit väldigt starkt sentimental.. Det är svårt att föklara. Men här är lite exempel.

Ian carey ft. Michelle Shellers - Keep on rising. Här snackar vi Alanya 2008-feeling på hög nivå. Fan vad vi pumpade den här och den spelades ganska flitigt på klubbar och restauranger då. Den gav mig så mycket energi när jag kom hem sen...
Enrique Iglesias. Tänker bara på Yakup.
Samma sak med Akon. Speciellt Birthmark som vi lyssnade sönder i juni och den får mig alltid att tänka på vårat förhållande på något vis..
The Frays andra skiva, lyssnad eom och om ochom igen på den i New York. Somnade till den. Lyssnade på planet. En del låtar tänker jag verkligen på då, eftersom jag nyligen kommit hem från Alanya innan jag drog dit, satt känslan därifrån kvar. Och Yakup var så jävla sur för att jag åkte till New york...
Lady Gagas skiva. Den är april för mig. April april april, när Martina var här. Den gick varm på våra datorwer och i CD-spelaren. När jag hör låtar från The Fame. Tänker jag alltid på hur lycklig jag var då. Att jag hittat en så fin vän, vi lärde nämligen känna varandra i Alanya, men började prata först efterråt på msn och sen kom hon hit och då var det liksom bara självklart att hon skulle bo hos mig. Många sena kvällar ute på balkongen med thé och cigg och såklart Turkietsnacket. Under den perioden orkade jag faktiskt leva. På riktigt.

Det här är den musik som haft starkast inverkan på mig det senaste året... Eller antagligen har mina känslor haft inverkan på hur jag lyssnat på denna musik. Eller något... Haha.