Idag har jag verkligen tänkt.. Varför mina favoritkunder endast är medelålders invandrarmän... Det låter väldigt konstigt. Men det är de trevligaste människorna som handlar av mig. Som verkligen är det varje gång och pratar. Vilket jag alltid tycker är trevligt, det bryter av det trista och monotona.
Och så tänkte jag på det som Musse i Alanya sa till mig. Han har bott i Sverige sen 1980-talet, han äger 2 restauranger i en mindre stad här i Sverige, men har varit i Alanya i stort sett hela året. Varför? För han tycker inte att folk pratar här.. Och det är sant. Visst det finns svenska gubbar som kan skoja och prata, vilket är minst lika trevligt. Men det skiljer sig ändå. De frågar alltid hur det är och pratar om annat, de vet till och med vad jag heter osv.
Det är skilnad, det är bara att inse, i en del andra länder är det okej att prata med "okända" människor, att ta kontakt, det är inget konstigt. Jag vill också passa på att säga att dessa män, framförallt tre stycken kommer från tre heltolika länder. Här får vi lära oss att alla ska sköta sitt och så vidare.
Jag blev jävligt imponerad och ändå glad av killen som gav sitt nummer till mig förra året, för det var så "osvenskt" men det fanns stake i den killen, även fast det inte såg ut så. Men reaktionerna från folk i min omgivning var "men gud han måste vara störd, det är nåt fel på killen" Nää, tacka fan att det finns en stackars krake som vågar!
Ja, hopplösa kassatid, då kan man verkligen tänka till!