STUDENT 2009
Det var en gång en Mikaela, som föddes 1990, SOM BLEV GRYM OCH UTHÄRDADE TRE ÅR PÅ SAM-LINJEN PÅ VÄRMDÖ GYMNASIUM. Och igår den 4:e juni 2009 tog hon studenten. HUR STOLT? Grymt!
Vet icke var jag ska börja. Men kan väl sammanfatta dagen som såhär: Uppstigning klockan sex för fixerier. Blev upphämtad klockan halv åtta av Fanny och hennes pappa för att tas till skolan. Där väntade fotografering halv nio, efter detta begav vi oss till gympasalen (det mest otroligt tråkiga stället, men det var det enda vädret tillät) för champagnefrukost, alla blev lite lulliga och vi skrev i varandras mössor. Sedan väntade en två och en halv timmars lång lunch med tal och diverse grejer. Efter detta var det samling i klassrummet med lärare som kommit för att säga hejdå och sådär. De delade ut en nyckel som skulle symbolisera öppnandet av alla nya dörrar som uppkommer nu. Jag ropades upp först och bröt självklart ihop. Detta var väl ungefär tredje gången jag släppte ut mina tårar. Efter detta sprang vi ner i entrén och sprang ut som andra av 13 klasser. Letade efter min familj, hittade dem. Började gråta ännu mer så fort jag såg dem. Fixade lite och begav mig till flaket. Flaket kan ha varit det roligaste jag varit med om. Skrek, sjöng, hoppade, dansade, ölade och en massa annat. Grymmaste grejen. Plus att jag då hade lite kontakt med Gustaf Skarsgård som råkade gå förbi på gatan och vinka till vårt flak. Haha.
Kom hem, duschade av mig alla öl och skit. Gick till min mottagning där jag tyvärr mest satt som en zombie, var fruktansvärt trött. "Hela släkten" kom typ. Den är inte så väldigt stor men himla trevligt. Jag fick en massa fina smycken och andra användbara saker. Gästerna åkte rätt sent eftersom jag kom rätt sent och jag hanna ldrig riktigt tagga till inför slutskivan. Men åkte dit, stod i kö en halvtimme, sen bestämde jag och Fanny oss för att åka hem och sova, har bara varit lika trött en gång tidigare i mitt liv, det var inte trevligt. Och visst känns det kanske lite surt, men å andra sidan känner jag att gårdagen var så fullkomligt övermaxad av lycka och den kunde inte ha blivit bättre. Så jag är grymt nöjd. Jag vet vad som händer på de där skivorna ändå liksom.
Tror tyvärr jag dragit på mig tinnitus efter flaket dock, stod bredvid högtalaren hela tiden. Ajaj, det tjuter lite för illa liksom.
Imorgon är jag i Turkiet hos min boyfriend vid denna tid. Hur sick känns inte det? Eeeh sick bitch!
Vet icke var jag ska börja. Men kan väl sammanfatta dagen som såhär: Uppstigning klockan sex för fixerier. Blev upphämtad klockan halv åtta av Fanny och hennes pappa för att tas till skolan. Där väntade fotografering halv nio, efter detta begav vi oss till gympasalen (det mest otroligt tråkiga stället, men det var det enda vädret tillät) för champagnefrukost, alla blev lite lulliga och vi skrev i varandras mössor. Sedan väntade en två och en halv timmars lång lunch med tal och diverse grejer. Efter detta var det samling i klassrummet med lärare som kommit för att säga hejdå och sådär. De delade ut en nyckel som skulle symbolisera öppnandet av alla nya dörrar som uppkommer nu. Jag ropades upp först och bröt självklart ihop. Detta var väl ungefär tredje gången jag släppte ut mina tårar. Efter detta sprang vi ner i entrén och sprang ut som andra av 13 klasser. Letade efter min familj, hittade dem. Började gråta ännu mer så fort jag såg dem. Fixade lite och begav mig till flaket. Flaket kan ha varit det roligaste jag varit med om. Skrek, sjöng, hoppade, dansade, ölade och en massa annat. Grymmaste grejen. Plus att jag då hade lite kontakt med Gustaf Skarsgård som råkade gå förbi på gatan och vinka till vårt flak. Haha.
Kom hem, duschade av mig alla öl och skit. Gick till min mottagning där jag tyvärr mest satt som en zombie, var fruktansvärt trött. "Hela släkten" kom typ. Den är inte så väldigt stor men himla trevligt. Jag fick en massa fina smycken och andra användbara saker. Gästerna åkte rätt sent eftersom jag kom rätt sent och jag hanna ldrig riktigt tagga till inför slutskivan. Men åkte dit, stod i kö en halvtimme, sen bestämde jag och Fanny oss för att åka hem och sova, har bara varit lika trött en gång tidigare i mitt liv, det var inte trevligt. Och visst känns det kanske lite surt, men å andra sidan känner jag att gårdagen var så fullkomligt övermaxad av lycka och den kunde inte ha blivit bättre. Så jag är grymt nöjd. Jag vet vad som händer på de där skivorna ändå liksom.
Tror tyvärr jag dragit på mig tinnitus efter flaket dock, stod bredvid högtalaren hela tiden. Ajaj, det tjuter lite för illa liksom.
Imorgon är jag i Turkiet hos min boyfriend vid denna tid. Hur sick känns inte det? Eeeh sick bitch!
Kommentarer
Trackback
