I'm alive and my ghosts are gone

Oj vad snyftigt OTH var idag.
Men framförallt är jag än en gång kär i en The Script-låt. The end where I begin. Han lyckas alltid så jävla bra med att likna hur man känner.

Sometimes tears say all there is to say
Sometime your first scars wont ever fade, away
Tried to break my heart Well it's broke
Tried to hang me high Well I'm choked
Wanted rain on me
Well I'm soaked
Soaked to the skin

Sometimes we don't learn from our mistakes
Sometimes we've no choice but to walk away

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0