Hur mycket kan man älska?

Jag vill ha dig varje dag och varje natt. Sida vid sida, du och jag.

Inget annat


new one

Mannen lagar mat... Ska bli spännande att smaka.

En bild

Seni seviyorum ♥

 


Mwiii

Här kommer lite uppdatering då.
I söndags åkte jag och mamma till Arlanda vid klockan 16 för att hämta min älskling.. Jag kom in till ankomsthallen strax efter 17 och såg att planet hade landat. Mamma fick sitta kvar i bilen för att inte få p-böter. För varje minut slog mitt hjärta hårdare och extra slag.. Som jag uppfattade det kom det först människor från Japan eller Kina.. Men sen såg jag att det kom människor från Turkiet så jag tänkte att snart kommer han!
Ankomsthallen tömdes mer och mer på människor och jag började bli orolig, är det bara i min fantasi ändå? Haha faktiskt kom den tanken upp i min sönderstressade nervösa hjärna.
Men sen såg jag en liten filur i grön jacka och en mössa på huvudet och en röd väska i handen.. Och min mun formades till ett stort leende! Jag gick fram och mötte en lika glad kille så blev det lite pussar.
Vi åkte hem och vi gjord einte så mycket förutom att njuta av att äntligen vara tillsammans igen. Jag lagade lite köttfärssås och så kollade vi på film och låg och pratade.
Måste säga att jag sov ganska dåligt den natten vaknade lite men det gjorde ingenting egentligen!
Igår kom vi inte upp förrän klockan 13 från sängen och käkade lite frukost innan vi tog oss in till skanstull för att växla pengar, efter det tog i en lång promenad genom hela stan till Sturegallerian, vilket kanske var lite elakt av mig eftersom att min stackars pojkvän höll på att frysa ihjäl.
Blev en liten fika med Simon, Özlem och min lilla farsgubben och det var väldigt trevligt.
Nu blir det lite julbak och så ska Roonie Ballonie hut och hälsar på.

aaaah gel simdi lütfen!

Okej nu ska jag tjata lite till om min underbara pojkvän.
Det är kul när vi pratar jag älskar att prata med honom och känner mig alltid tillfreds efteråt, (om vi inte bråkat och jag slängt på luren, tycker synd om mig själv och väntar på att han ska ringa tillbaka, vilket han räknat ut för längesen och därför aldrig ringer upp. snyft) men vill ha mer, varför tar pengarna slut så fort?
Vi blandar ju lite med de få turkiska ord jag kan, Yakups svenska ord och så engelska såklart övervägande. Yakup skrattar alltid åt mig när jag pratar både svenska och försök till turkiska.
Men när han pratar svenska tar priset, då vill jag dö av kärlek. Han låter så forcerad ibland när han ska säga en hel mening så det blir "eh eh eh". Bästa är när han härmar mig när jag blir sur, då säger jag nämligen alltid LÄGG AV. Detta har han snappat upp och är snabb på att säga fast det blir "legg ofv" typ. Haha väldigt sött. Och Ö-ord har han svårt för vilket jag inte trodde eftersom att bokstaven finns i deras alfabet. Men han är bara lat och snabb (på samma gång!?)när han pratar. Mja, han är för söt. Jag börjar få resfeber, fast jag inte ska någonstans.

10 dagar kvar!

Herre min gud

Det ska bli spännande att se hur det går för mig och min käre pojkvän i framtiden. Jag förstår inte hur en människa kan vara så oorganiserad och disträ. Herregud jag måste ha koll på allting, alltid.
Igår ringde han och sa att han var och kollade på flygbiljetter, fint tänkte jag eftersom att det nu är endast ca 3 veckor kvar... Bra men han skulle gå till banken och hej å hå med sin bror och jag skulle jobba så vi skulle höras på kvällen.
Ja. Jag ringde honom innan jag mötte Fia för promenix. "But ooh honey, I forgot, it's bayram 4 days now, everything is closed" var det jag fick höra när jag lite försiktigt tog mig in på ämnet. UNGE. Jag blir gaaaaaaaaaaalen. Varför kan han inte bara vara som jag och tänka som mig? Det vore så mycket lättare. (Fast ouh så tråkigt).
Äsch det blir nog bra, bra bra bra!

No words needed

Jag vet verkligen inte vad jag ska skriva...
Väntade ju i hundra år på att min käre skulle ringa. Men nu lever jag i alla fall i upplysningens tid.
Yakup ringde mig exakt 12.41. Och hör och häpna han la inte ens på som han brukar, så jag svarade.. Och som jag sa till Denize tidigare idag så tycker han om att skoja och han låter alltid dead serious... Vilket han även gjorde idag. Han sa att han inte fick visum och att de bara gav honom något papper osv. Så jag frågade helt enkelt skojar du nu? Men jag var livrädd för att svaret skulle vara nej. Men svaret var ett YES och jag hörde hur glad min bebis var. Och då blev jag det och han lyssnade inte alls på vad jag frsökte säga (Att jag visste att han skulle skämta och fuck you ett antal gånger) utan han bara babblade på att han skulle trycka upp sitt pass i sin pappas ansikte som hela tiden sagt att det här kommer aldrig att gå. HAHA IN YOUR FACE!
Den 20:e december till 18:e februari får jag ha min bebis här och jag själv kommer sova som en bebis då och jag kan inte förstå. Helt sjuuukt. Det är mindre än en månad tills jag får se honom. Jaa jag är i en liten bubbla och vet verkligen inte vad jag ska ta mig till! Lyckades ta mig hem från centrum med två kassar och fyra julmust. Insåg dock så fort jag lämnat affären att jag varit lite optimistisk, men hell yeah hem kom jag.

Insåg på vägen hem att jag inte har sett sjätte HP-filmen än, men vad gör det? ikväll blir det ju New Moon med Linnis!

Jag går och sover nu!!!

Om ca 12 timmar har jag ett ja eller ett nej.
Pepp pepp alltså. Så fort svaret kommer ska jag börja planera varenda liten detalj oavsett vad det blir för svar.
Saknar mannen så grymt jävla mycket.
God natt

Slår ett slag för kärleken

YakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakup
YakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakupYakup
is the man <3

Har drabbats av bebissjukan

Och nej Malin, du kan va lugn, inte den som vi pratade om ikväll, haha.
Nej jag kallar härmed min pojkvän för min bebis. Han är min bebis och jag känner en strk "tahand-om-min-bebis"känsla, speciellt när han säger att han haft feber och grejer... Och direkt tänker jag "Neeeeej, han har fått svinis!!" Eller kanske inte. Soon the bus will leave. Säger han...

Lyckad date

Blev sent igår. Senare än jag trodde.
Men fy fan va roligt och trevligt jag hade. Mest lyckade dejten jag någonsin varit på!
Han är så snygg och snygg och snygg och rolig och charmig.
Jag dör.
Blir lite mer frustrerad än vanligt. Yakup istiyorum simdi, simdi, simdi!!!!!
Men men, helt klart värt när vi ser varandra.
Lyckan i hans ansikte när han fick se mig var ju helt obeskrivlig alltså. Jag blev ju nästan lite generad... Men det var ju ändå 2 månader sen han såg mig. Och han gillade att mitt hår hade vuxit. cix.

www.metrobloggen.se/melvan

"Kom igen nu, hångla lite, det är du värd!"


Om några timmar var detta ett år sen... Känns nästan som igår lite. Benim askim är jävligt snygg måste jag säga. Haha. Här var början liksom. Det var min kompis, som finns med på höger sida utanför bilden... Som tyckte att jag var värd lite hångel. Ojojoj om hon visste vad som skulle hända. Jag hade inte direkt planer på att hooka med en turk när jag åkte ner, men jag ångrar inte en minut från denna stund. Om jag bara kunde få smaka lite på de läpparna nu.....


1 år

Idag är det faktiskt 1 år sen jag och Yakup träffades... Eller ja.. Om några timmar :) Jag blir nästan sådär förväntansfull som jag var då. Fast vi pratade inte så mycket.
Det är imorgon det är ett år sen det började hända grejer kan man säga! Så jag har förberett med en bild för morgondagen, tänkte lägga upp den nu. men sen kom jag på att fan, det är ju imorgon.

Varför jag vet att det är Du och Jag

Jag pratade ju då med min kära pojkvän igår på dagen.. Efter ett tag kollade jag hur länge vi hade pratat och det visade sig att vi pratat i 1 tim och 32 minuter... Ungefär 2 sekunder säger Yakup "Now we talked for 1 hour and 32 minutes" Haha, det är så löjligt. Men det är inte första gången något sånt händer. Vi har telepati.
Ibland kan jag tänka på honom och så skickar han ett sms precis då...
Eller ibland skickar vi sms exakt samtidigt till varandra. Sen också att han är världens finaste, sötaste, snyggaste, snällaste, sexigaste, roligaste, mysigaste, knäppaste och mest älskvärda person har ju lite med saken att göra också :)

"You are my askım, big love and boss" - Yakup

Tack gode gud.
Nu är det frid och fröjd i min hjärna. Har spenderat förmiddagen med att samtala med min käre pojkvän.
Det var lite knackligt i början men sen lättade det eftersom att jag tillslut lyckades säga saker han tyckte om. Ja detta var saker jag menade såklart, det var inte något jag bara gissade att han skulle gilla så det skulle bli bra. Nej ärlig måste man vara och det har jag nog varit mot mig själv de senaste dagarna.
Och i ärlighetens namn kan jag säga att jag prioriterar honom först nu och han är högst på min önskelista. Därför kommer jag att anpassa mitt liv efter hur jag tror kommer bli lättast för vårt förhållande att överleva och utvecklas. Jag ger fan i vad folk säger om det. Faktiskt.
Det betyder inte att jag kommer ge upp mina drömar och mål, jag är en smart tjej måste jag ändå få anse, jag bara "put them on hold" ett slag, tills allt har ordnat sig så som jag vill.

Nej skönt att tjurerierna är slut och vi kan återgå till våra glada, trevliga, mysiga, roliga och bästa samtal. Även om det är dyrare.
Och jag är hans big love, big love. Det var första gången han sa det.. På tiden kanske. Och sen hade vi det obligatoriska partjafset "but you are my big love, no you are min, yes and you are mine, but.." ja. Oj oj, snacka om tvära vändningar, men nu kanske jag lyckas åstadkomma något utan att känna mig helt lost.


You loving me is everything I wished for... <3

The Sun Is Gone Before It Shines

Som någon sa.. Det är inte lätt när man bråkar med dem, det är liksom inte bara att springa hem till dem.
Hade jag haft pengar nu hade jag däremot satt mig på första bästa flyg och åkt. Det här är fan inte nådigt.
Jag hoppas verkligen, verkligen, verkligen att det här kommer till sin ände snart så att säga.

I wish you knew how much I love you, how much I need you, how much I care <3

Just wanna be together

Nej nu är jag trött på det här.. Jag förstår inte hur jävla sur han blir egentligen.
Det är väl det jobbiga, att båda har kort stubin och drar alldeles för förhastade slutsatser. Men såhär lång tid brukar det faktiskt inte ta.
Och han får faktiskt höra av sig nu. Jag har skickat sms och maila, men lyfta på luren får han göra nu.
Och förlåt då, jag visste inte att du behövde höra ordet VI. Men nu har jag fått höra av folk att det är det som är felet. Det är något så självklart för mig att jag inte tänker på hur jag lägger fram planerna. Det trodde jag faktiskt du visste.
Annars får väl jag krypa till korset i alla fall och ringa.

Det är du och jag ju, mitt hjärta ska ingenstans.

I bought a ticket too love

 

Min och Yakups Lovestory

Det hela började med att jag och min kompis ville åka utomlands.. Vi båda jobbade under sommaren, så vi bestämde oss för att åka på höstlovet. Vi ville att det skulle vara så varmt som möjligt. Jag ville gärna åka till Kreta, hade vart där två gånger innan och jag gillade det väldigt mycket. Kanrieöarna kollade vi även eftersom att det är varmt större delen av året. Tillslut gav min kompis förslaget att vi kunde åka till Turkiet.. Eftersom att det skulle vara varmt där under den perioden och hon hade vart i Alanya en gång tidigare och tyckte det var bra. Så okej, vi bestämde oss för Turkiet och bokade resan i Augusti när lönen hade kommit.

Den 25:e oktober 2008, skjutasde min mamma oss till Arlanda sa hejdå och "Mikaela bli inte kär i någon turk nu bara" Nej då sa jag, jag ska dit och ha kul, kanske någon snygg norrman eller svensk. Planet gick 18.05 och vi var väldigt förväntansfulla, första gången någon av oss åkte utomlands själva. Bussen tog oss från Antalya till Alanya och jag minns känslan såväl. Vi låg på varsit säte mitt emot varandra, det var mitt i natten och jag kollade upp på den stjärnklara natten och såg en stjärna falla och jag kände att något var på gång, att det skulle bli en speciell resa.

Bussen stannade utanför Hacibey ungefär vid ett på natten, så vi checkade in och kollade hotellrummet. Vi var ett av tre sällskap, så man kan säga att det var jävligt dött. Detta eftersom att vi var där i princip sista veckan av säsongen. Somnade ganska fort och gott gjorde vi också. Dagen efter ville vi såklart kolla allting. Hotellet, området och stranden. Blev en mysig promenad runt vårt område innan vi slutligen la oss en stund på stranden. På kvällen låg vi och glodde på tv:n i rummet och gjorde oss slutligen i ordning för att gå ut och äta.. Vi tänkte ta oss mot hamnen för det var där det hände hade vi hört. Vi började gå gatan ner och svängde sen vänster. Första restaurangen började de såklart ropa från. Han hette Hans och allt var det var och vi skrattade bara lite och gick vidare, sen vid nästa restaurang stod Pelle. Okej, vi tog i hand och vi tyckte båda att det var den snyggaste turken vi sett, haha. Dessutom snackade han en hel del svenska, men vi velade ändå ganska mycket. Och då kom såklart "Ni får en gratis drink, Pelles special". Aa, okej då. Vi käkade och om maten var god hell yes. När vi ätit upp och skulle vidare sa Pelle att de skulle dansa kycklingdansen imorgon vid 21.. Och där var jag hooked, jag fick sån charterkänsla så vi bestämde att gå tillbaka dagen efter.

Kvällen den 27/10 kom, vi gjorde oss i ordning och gick ner till samma restaurang, Marco Polo. Vi satt där, Pelle kom fram och pratade lite med oss, fårgade om vi skulle festa även idag. Japp sa vi och han sa att några som jobbade där skulle skjutsa ner två andra svenska gäng som satt på restaurangen och att vi kunde åka med dem om vi ville, javists tänkte vi. Jag blev kär i drinkpinnarna och lade två från mina drinkar i min väska. En av servitörerna kom och frågade varför alla tjejer gillar dem så mycket och jag skrattade väl bara lite. Efter någon minut kommer han tillbaka till vårat bord och lägger en hög framför mig. Oh yes, det var min pojkvän som gjorde det. Haha. Det var det gulligaste en kille gjort tyckte jag... Sen följde vi med dem ut. Det var jag min kompis, Yakup, hans bror och kompis plus tre andra svenska tjejer. Vi satt på ett ställe med soffor och jag satt mellan min kompis och Yakup. ag hade nästan precis innan gjort slut med min expojkvän och min kompis tyckte då att jag var värd ett litet hångel. Och ja vad ska jag säga... Jag var väldigt full. Jag kommer ärligt inte ihåg vem som började kyssas, men kysstes det gjorde vi och sen fick han mitt nummer och resten av veckan gick vi till den restarangen.

Fjärilarna började flyga ganska på en gång och han började uppta mina tankar, jag började längta till kvällarna, som bjöd på kyssar och massa pirr i magen och jag log lite för mig själv för jag tyckte det var helt galet! Den 29/10 var vi på James Dean och det var där jag insåg att Holy Moses, jag är så hooked på honom. Det var som en film, han kom fram till mig på dansgolvet och började kyssa mig. Allting försvann och ja, det är så klyschigt allt men jag gillar det litegrann.

Sista kvällen kom och Yakup skulle ta med mig och min kompis till sin kusins bar.. Sedan gick vi alla fyra till stranden, och där mot ett räcka sa han de för mig magiska orden "I think I'm falling in love with you and that scares me.." Åh herregud mitt hjärta hoppade över några slag. Jag var ju kär i honom men trodde att jag var en turist han hade lite kul med den här veckan.

Jag åkte hem, så förvirrad och full av kärlek. Vi hade varandras nummer och mailadresser. Vi började snabbt prata i telefon nästan dagligen och byggde upp någon slags relation på telefon.. Det blev en massa strul och omändrade planer. Men tillslut sa min älskade pappa att okej, jag åker med dig. Han ville inte att jag skulle åka ner själv för det var vad det lutade mot, så han tog med en av mina systrar och mig ner dit för en veckas semester och jag har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Vi kom fram på dagen och pappa och min syster gick ut för att kolla runt jag tog en dusch och skulle ringa men det tog ett bra tag innan jag vågade sen gick jag ner till stranden och väntade. När jag såg honom komma gående, alltså det går inte att beskriva det var så overkligt allting, men vi bara kramades länge och sen spenderade vi veckan tillsamms.

Jag var nere i juni och tre veckor i augusti och dte blir jobbigare och jobbigare för varje gång att lämna honom. Och nu väntar vi på att säsongen ska ta slut så att han kan åka till Ankara och förhoppningsvis få visum för att komma och hälsa på mig innan jag åker ner dit igen för att stanna ett tag... Så så är det. Jag ångrar inte ett enda dugg. Hur mycket motstånd jag än möter och hur mycket jag än saknar honom och inser att det här kommer att vara det svåraste att ha att göra med, så spelar det ingen roll. Jag vet inte hur han lyckades, jag vet bara att jag är galet kär och hur otroligt det än är så växer de redan starka känslorna varje dag!


Affärskvinna nästa, yes!

Kul att jag här hemifrån kan hjälpa min käre pojkväns restaurang att tjäna pengar såhär i slutet av säsongen.
Idag är det ju som bekant kanelbullens dag och jag skickade ett mms med mina kanelbullar till honom och sa hej idag är det kanelbullens dag.. bla bla bla osv.
Nu berättade han att han hade skrivit någon skylt med texten "kanelbullens dag" och det hade tydligen kommit rätt mycket svenskar förbi och skrattat lite åt skylten, då fastnar de ju och pratar lite kanske. Så det hade tydligen vart rätt mycket svenskar där ikväll.
Se vad man kan hjälpa, men han tycker såklart allt var hans förtjänst, men då satte jag faktiskt ner foten och sa att nähä du, hade inte jag sms:at dig hade inte du vetat det ordet och då hade svenska människor inte reagerat lika mycket.. Så han gav väl mig halva äran då.

Nej nu blir det John Blundbesök.

Ringmärkt

Jag har ju som sgat städat en del idag.. Hittade denna ring på mitt skrivbord.



denna utsökta jordgubbsring fick jag av min kära pojkvän, när vi min sista dag där nere lekte på stranden. Grävde gropar ner i sanden tills det kom vatten osv. Han hittade då den här nedgrävd i sanden och jag fick den.
Nu saknar jag honom mycket mer bara för det... Den får sitta där tills något ersätter.. :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0